Hittade en maskin..

.. hos Anne- Maj.. så nu kan jag skapa sonetter på alldeles egen hand.. nåja, nästan egen då..


Hur mycket kan ens intellekt prestera?
Man undrar vad ens hjärna kan förmå
Nu gnuggar man förtvivlat sina grå
Det känns som om man skulle explodera
Man vet att detta inte får fallera
Man skriker så man närapå blir blå
Då nyper någon plötsligt i ens tå
Man leker doktor och får operera
Det här att vara ung, det är en mara
Man anar ett slags tillvarons komik
En massa ben, det kunde man befara
Man får en filt. Man tuggar på en flik
Man hävdar att man luffat i Sahara
Man tvingas hålla ut tills man blir lik

Kommentarer
Postat av: En liten tant

Den är kul sonettmaskinen! När jag gjorde en sonett till bloggen för ett tag se'n blev det så här (notera att jag har exakt samma slut som du - själslig gemenskap? :-)):

Vad snabbt ens liv helt plötsligt kan forcera!
Men självmord vill man inte alls begå
Det är alls inte tid än för ridå

Man har en lya där man kan kampera

Nu har man tid att göra mycket mera
Det mål man har i sikte ska man nå

Men vänta, vad är det som krånglar så?
Ens kropp, ens minne ­ allt tycks haverera

Kan någon enda människa förklara!
Än finns det plats för vin och romantik
Man saknar pengar, liksom lust att spara

Man får en filt. Man tuggar på en flik
Man hävdar att man luffat i Sahara
Man tvingas hålla ut tills man blir lik

Postat av: Excessa

Tant.. Underbart! O visst måste det, om något, vara själslig gemenskap! :-))

2006-07-08 @ 16:41:17
URL: http://excessa.blogg.se
Postat av: Mette-målare

Nu har jag bild på väggen!

2006-07-08 @ 17:13:11
Postat av: petra

å sonetter - det gjorde jag mycket e gång i tiden...
jag vet inte varför jag inte länkat till dig förr - men gör det nu!

2006-07-08 @ 17:17:08
URL: http://sallyklee.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback