Excessa

.. eller hör jag bara det jag vill höra månntro.. eller också har det inte varit något smällande o skjutande med raketer i år.. förmodligen har jag bara slappnat av mer i år eftersom inte vovsan är här.. hon var skott- o raketrädd.. inte så att hon fick panik men hon blev nästan okontakbar när det började smällas o skjutas.. När hon var 2-3 år tänkte jag utbilda oss till bevakningsekipage och vi gjorde anlagsprovet.. men jag såg att hon inte alls gillade skottdelen.. hon la sig platt mot marken o det kändes som att hon ville sjunka genom jorden.. MH-beskrivningen gjorde vi när hon var 17,5 månad.. då trodde jag att hon bara var trött efter att ha gått genom hela banan som var fylld med en massa intryck på vägen, och att hon bara inte orkade leka vid sista stationen.. MH-beskrivningen geonmfördes o hon blev godkänd på skotten.. på anlagsprovet för bevakningshundar blev hon också godkänd men jag beslutade att vi inte skulle gå.. o efter det undvek vi allt som hade med skott o rakter o smällare att göra.. Det var tillräckligt o nog ändå sistaaprilar o nyårsaftnar för rädslan blev värre..

Har haft värsta kvalet i helgen.. har velat ringa o säga att jag kan ta vovsen som behöver ett nytt hem.. Jag har inte träffat honom men på beskrivningar jag hört verkar han vara helt underbar.. Uppfödaren skrev i sin blogg att det finns människor i denna trakten som hon gärna skulle placera hund hos, om de bara ringde.. Eftersom jag känner henne så tog jag faktiskt åt mig.. men det har också att göra med det hon sa när vi träffades sist.. Nåja, bevekade inte ringkänslan utan har låtit telefon vara ifred hela helgen.. Förutsättningarna för att vovsen ska få det bra här just nu är inte de bästa.. att komma till ett nytt hem som är mitt i en flytt är inte alls optimalt.. O nu har uppfödaren varit o hämtat honom så jag får väl kanske ringa henne en annan gång istället..

Var förresten på vippen att få lite stekt fläsk till våfflorna igår.. råkte vara slarvig när jag drog ur våfflejärnskontakten så underarmen kom lite ivägen.. då kändes det som att halva armen blev genomstekt men jag la kyla på det så idag är det bara ett litet rött 5 * 0,5 cm märke som knappt känns..

Vad gör man inte för att slippa göra sånt som egentligen skulle behöva göras.. lämnade nyttan hemma o motionerade cykeln istllet.. trodde turen skulle ta 2 timmar men jag var hemma efter 1,5.. antingen så cyklade jag väldigt mycket fortare, o förbrukade på så sätt mer energi än beräknat, eller också är avståndsbedömningssinnet lite vilande..
Har läst någonstans att om motionen ska vara effektiv så ska man bli svettig.. jag vart knappt svettig alls.. fast det kanske kan ha med vindarna att göra.. däremot tror jag att jag drack för mycket mjölk till kaffet o att den smög sig ner i benen efter bara ett par minuter o syrade fast sig där.. Nästa gång ska jag försöka komma ihåg cyklometern så jag får reda på hur lång rundan är.. o hur fort det gick i nedförsbackarna.. O så ska jag fortsätta fundilera på cykelhjälmsinköp.. o en vacker dag kommer jag nog ihåg det när jag är in på en sportbutik.. o kanske armbågsskydd o handskar.. för att skrapa sönder sig mot asfalt är inte alls skönt.. i och för sig så är det ju inget jag planerar men vad jag planerar och vad resultatet blir stämmer ju inte alla gånger..

Nu ska planerna däremot genomföras.. en potatis- och kasslergratäng.. i med allt i samma form så blir det mindre disk..