Excessa

På eftermiddagen, alldeles strax innan fikat, loggar hon in i mejlboxen.. funderar på om någon komt ihåg henne med några kuliga mejl.. när hon öppnar inboxen känns det som att hon får ett slag i ansiktet och hon känner spindelkvinnans klor river och sliter bakom ryggen.. och på ett ögonblick blir hennes leende förvandlat till ett skrämt barns rädsla..
Hon skakar på sig.. ett litet mejl kan ju inte vara så farligt.. så hon öppnar det o läser det hon redan visste skulle stå där; Bara ytliga saker, det som är spindelkvinnans referenser.. Du har väl jobb o lägenhet.. För har man jobb o lägenhet så kan väl livet inte vara annat än bra.. Slutet förvånar henne; Om jag har gjort Dig så illa att Du inte vill veta av mig så ber jag av djupet i mitt hjärta FÖRLÅT. Det har hon aldrig förut hört från spindelkvinnan.. Sedan förstår hon.. de sista raderna.. Om jag kommer får jag hälsa på Dig??

Spindelkvinnan tror uppriktigt på sitt förlåt.. och att nu kan allt gå tillbaka till igår.. vi kan träffas o sitta o dricka vin och båda försöker dricka så sofistikerat som möjligt men båda vill ha det mesta ur flaskan.. smaka av spindelkvinnans hemgjorda likör.. gå ut o dansa tillsammans, efter att dom delat på ett par flaskor vin.. säga till varandra att ååÅh så treeevligt vi har det.. vakna dagen efter o sitta framför TV:n o glo.. nedlåtande kommentera deltagare i dokusåpor..

Spindelkvinnan tror uppriktigt på sitt förlåt.. för hon har sedan länge glömt det som hände långt borta igår.. den gången de var i Norge med spindelföräldrarnas kompis.. spindelkvinnan har glömt den lilla dotterns förändring från en dag till en annan.. för spindelkvinnan tänkte aldrig på att den lilla dotterns självständighet, över en natt, byttes till att vilja krypa in i väggen..

Spindelkvinnan tror uppriktigt på sitt förlåt.. lika mycket som hon trodde på lilla dotterns nej den gången hon inbillade sig att spindelkompisen hade varit inne i dotterns rum en natt det var fest i huset.. Vad spindelkvinnan inte förstår är att om man sitter stelt med armarna i kors o stirrar blint in i TV:n så får man de svar man förväntar sig.. Ingenting hade hänt, hon hade bara inbillat sig att någon hade varit inne i dotterns rum.. satt sig bredvid sängen o fört in en hand under täcket..

Spindelkvinnan tror uppriktigt på sitt förlåt.. lika mycket som hon trodde det var roligt för en 13-åring liten tjej att följa med på restaurangen och sitta o lyssna på de konstlade skratten..

Hon tänker på den gången hon mötte en kvinna som såg henne utifrån födelsedatum och plats.. hon fick svar som hon inte väntat sig, för hon hade aldrig förut träffat eller hört talas om denna stjärnkvinna.. när hon berättade om spindelkvinnans födelsedatum fick hon, en del, förklaring till varför vissa saker var/är som de är..

Inom henne kommer alltid den lilla tjejen att leva kvar.. men den där lilla rädda tösen har inget ansvar för spindelkvinnan.. Det enda hon har ansvar för är sitt eget liv.. och sina känslor.. Kanske är det dags att berätta som det var.. kanske är det dags att lätta lite på ryggsäcken.. den ryggsäck som hon inbillat sig att det inte funnits någon mening med att öppna..

Ibland behöver saker o ting tid på sig.. för ryggsäckar är inte lätta att öppna.. speciellt om där finns bitterhet och en vilja att hämnas på de som gjort illa.. Hur hon än formulerar sig så blir det ett slag i solarplexus för spindelkvinnan.. för spindelkvinnan visste ju inte vad hon gjorde för fel..

Allt eller inget.. Man kan inte hoppa fallskräm med en halv skärm.. så någon påhälsning blir det icke tal om!