Excessa

.. kan vara lite bra att komma ihåg imellanåt.. I går efter lunch beslutade sig en server att strejka.. men åj, vad den andra servern blev sur o så glömde den helt bort att andas.. fast det är nog inte riktigt sant för den drog nog kippande in ett par sekunder sen blev det en tung ut som gjorde att alla vi som var i nödvändigt behov av den blev utkastade.. Jahupp, då kunde vi inte göra annat än sitta o rulla tummarna o ödmjukt förklara för kunder o ringare att Tyvärr, datorerna är aaningens kinkiga idag. Men jag skriver ner det Du vill o så hoppas o önksar jag att jag kommer ihåg lägga in det i morgon..
Vid halvtimmen innan det var dags att stänga butiken fick vi besked att alla som kan, och vill, får jobba över.. Aah, så snälla chefer vi har.. Underbart.. Själv var jag tyvärr inte speciellt smart som inte nappade på erbjudandet att sitta o rulla tummarna o träna på att andas o samtidigt få betalt för det.. sa som jag kände till lillchefen att kommer vi inte åt datorprogrammet så kan vi ju alla fall inte göra något. Men, om det är Okej så kommer jag in 1 timme tidigare i morgon o flaxar o fixar sånt jag skulle gjort i går innan jag gick hem.. Efter ett par minuters funderande tyckte h*n det var ett förslag som var acceptabelt..
När jag stämplade in i morse så såg jag att datorerna kommit igång vid 22,30-tiden i gårkväll.. Snablar vad många extratimmar till andningsövningar jag missade.. Fast jag måste erkänna att det var oerhört skönt att komma i tid till dejten med John blund, och den började långt innan 22,30..

1 extratimme i morse gjorde dock märkbar känning på magen för jag var fm-fikahungrig redan vid 08,30.. som tur var hade jag med mig en laddning smoothies.. o så var det tur att bästa vickan2 kom in på förmiddagen o passade så att den tredje telefonen inte skulle känna sig ensam, för vem vet vad telefoner som känner sig ensamma kan få för sig.. kanske kan de få för sig att rymma o då blir vi helt utan tredjetelefonen.. Inge bra alls!
Big Boss var upp o tittade till de nya lokalerna o tillsammans med några nya medarbetare så blev det en aaningens lång arbetslunch, i alla fall om man tänker tankarna på de som passade våra telefoner medans vi var onåbara.. 
Men vaddå, vi var ute med Big Boss o då måste de ju förstå..? O det är stora förändringar på G så klart vi behöver planera..?Jag hoppas i alla fall att de förstod..

Mycket information och önskningar utbyttes och i alla fall jag känner det som att det finns hopp om lättnader.. Utan att avbryta alltför mycket så var jag (inbillar jag mig) aningens social, men jag sa också vad jag ville och önskade på det nya stället.. - Jag, o bästa jobbkompis, känner det så här o vill det här.. o det här.. o varför inte det här.. På sätt o vis kände jag mig lite i försvarställning eftersom lillchefen varit helt inställd på det storchefen sagt o inte velat ta in våra förslag.. Bland annat så har h*n sagt - Ja, ni får väl strida för saken! Blää o krackeliklack! Står h*n på våran sida eller har h*n bara så fruktansvärt stor respekt (rädsla?) för sc.. Nej, nu är jag nog lite orättvis, för jag vill i alla fall tro att h*n tänker på oss också och inte bara på den pension som kommer inom en inte alltför långtgången framtid.. hmm.. hoppas bara de inte har det minsta tankar på jaget som evenuell efterträdare för jag trivs alldeles för mycket med det jag gör, trots oplanerade andningsövningar.. Faast, jag skulle ju bli lite småtokigt hoppetossig om de ställde mig frågan.. Förmodligen skulle jag sträcka på mig o bli cirkus 2,5 meter lång.. men ödmjukt skulle jag tacka o säga nej för jaget är inget chefsämne..

Big Boss var helt med på våra förslag o tyckte att vi, med våra längre år, var helt berättigade till detta.. Att få erkännande att vi tänkt rätt och bra gjorde att jag lättad andades ut o såg h*n som en Bästa Boss..

Tack o lov så tog jag fisk till lunch för då hamnar jag sällan i den matkoma som kan komma av tyngre saker såsom kött, tyngdlyftning eller benpress.. Lagommätt tog vi itu med eftermiddagen.. tyvärr kunde inte bv2 hålla tredjetelefonen sällskap så den bidde lite ensam.. Vi sa till lillchefen, för vilken gång i ordningen har jag ingen aning om, att logga in för det behövs en tredje telefon, men inte hjälpte det.. så eftermiddagen tillbringades med att kippa efter andan o pressa ut den obefintliga luft som fanns till begripliga ord..
Jag förstår inte h*nns ovilja att vara tredjetelefonen.. istället väljer h*n att vara utringare vilket kräver betydligt mer tid än att "bara" ta emot.. speciellt som h*n säger att h*n har så fruktansvärt mycket som måste göras nU.. Kanske är det alldeles för mycket som måste göras att skygglapparna stadigt sitter klistrade bredvid ögona och tunneln bara blir mindre och mindre.. Inget bra alls! Och så väldigt svårt att ta sig ur.. och alla blir lidande av h*nns handlande eftersom det ger ringar på medarbetarna.. Svårt att vara mitt i och svårt att stå bredvid..
När bj gick hem halv fem så var jag ensamtelefon.. Fick ett befogat/obefogat utbrott, satte en kund på väntan o rusade in till lillchefen.. Uppriktigt sagt så kände jag mig som rena rama vulkanen som var på väg att bubbla över.. grymtade att h*n MÅSTE logga in för jag måste faxla o flixa innan jag går hem o klarar inte av att flaxa som en skållad råtta mellan telefonkö o fax.. *Phuuust*  Förvånad tittade h*n upp o sa - Ojdå, är de sÅ illa?  Yiihieep! Vars har allt som jag, vi, förut sagt försvunnit? Förmodligen var det för att jag lät som en vulkan som h*n loggade in o jag kunde göra det jag skulle.. Men, allvarligt, det känns som att lillchefens tunnel bara bli mindre och mindre..
Eller också är det min tunnel som krymper.. bristande tålamod.. kippande efter andning och pratande som går på enbart utandning.. o så är jag lite oärlig mot både kunder o ringare för när de frågar om allt är bra så säger jag att jag är tacksam att solen skiner och att jag har jobb.. hmm.. Men det är inte helelr ljug för solen (i lagom temperatur) är ljuvlig och jag ÄR glad att jag har det jobb jag har!

Tacksamt lyckades jag stämpla ut i rätt tid o nu har jag alldeles tillräckligt många tillgodotimmar att jag, enligt personalpolicyn, är tvungen att börja ta ut dem.. Månntro vad de skulle tänka om jag vill vara kompledig nästa vecka tillexempel.. hehehe..
 
Alldeles nyss fick jag ett telefonsamtal att jag vunnit 120 kr.. Aahaa, det var lösen för nyckeltillbakalämnandet till en klubb jag inte längre är medlem i.. Hon som ringde var aaaningens konfys för mitt nyckelnr stämde inte alls överrens med listorna. .enligt dessa listor så heter jag Jan någonting.. eehumm.. Nä, jag har hetat jag ända sedan jag föddes.. Skumt var det och som jag kommer ihåg det så har jag aldrig varit såå nära bekant med någon Jan att jag bytt nycklar med han.. Fast glömmer en bort nyckeldispositioner så kan en väl glömma andra oviktiga saker som evenuellt glömda sambosar.. Hmm.. sambosar är nog inte oviktiga så förmodligen har det bara bitt lite fel någonstans..
Pengarna skulle jag i alla fall få igen o sånt är ju alltid trevligt.. Lagom till midsommar kommer jag också att få igen pengar.. Tyvärr räcker det inte till en resa till månen men det gör inget för jag är ändå glad o få igen..

Just nu, när klockan visar 21:30 känns det som att den är 22:30 o då är det dags att dejta John Blund och kudden.. Waow, en trippeldate ikväll.. Yiiehaa, slänger av mig kläderna, förbereder mig för att rumla runt i sänghalmen.. o är Väldigt mycket Tacksam att denna jobbedag tog slut!
Kanske låter det lite knepigt att ens försöka tänka tacksam efter en sån h-vetesdag som det varit i dag (+ gårdagen).. o jag medger, det där lilla ordet sitter långt baki örat och skulderbladen o gömmer sig.. Men! Jobbedagen tog slut och det är jag Tacksam för!

I morgon? Äschan då, det är ju en helt annan dag och ett blankt oskrivet kapitel..  o vem vet,, jag kan ju gåsta o få en massa trevliga leenden som möter mig..