Födelsedagspresenter, julklappar o lite schwammel..
Det här med presenter o klappar kan vara aaningens knepiga..
För andra alltså, själv fundilerar jag inte speciellt mycket utan går mer på känslan om människan.. Eller är det kanske bara min egen o inte den andres jag går på.. hmm.. Det tål nog funderas på..
Jaget är hemskt dålig på att skriva upp datum o namn andras födelsedagar.. För att försvara sig själv brukar jaget tänka att det inte är så kuligt att alla bara kommer ihåg en just en viss dag på året för man behöver ju bli ihågkommen även de övriga dagarna..
Fast människor kommer och går i livet.. En del stannar bara en stund medan andra blir kvar lite längre.. Sen finns dem som bygger ett litet tryggt bo i hjärtat på en o finns där fastän man inte pratar med varandra på veckor, månader, år..
Hittade en text som var rätt träffande;
Är du en Orsak, en Säsong, eller en Livstid?
Folk kommer in i ditt liv för en orsak, en säsong, eller en livstid. När du räknat ut vilken anledningen är, kommer du att veta vad du kan göra för varje person.
När någon är i ditt liv för en ORSAK… Då är det vanligtvis för att möta ett behov du har gett utryck för. De har kommit för att hjälpa dig genom en svårighet, för att ge dig instruktioner och stöd, för att hjälpa dig fysiskt, känslomässigt, eller själsligt.
De kan kännas som en gudagåva, och det är de! De är där för den orsak du behöver dem till. Då, utan att du gjort något fel, eller vid en olämplig tidpunkt, kommer denna person att säga eller göra någonting som gör att relationen tar slut.
Ibland går de sin väg. Ibland gör de något och tvingar dig att ta ställning.
Ibland dör de.
Vad vi måste förstå är att våra behov har blivit mötta, vår önskan uppfylld, deras arbete är gjort. Ditt behov har blivit besvarat, och nu är det dags att fortsätta.
När folk kommer in i ditt liv för en SÄSONG är det för att din tur har kommit att dela, växa, eller lära.
De ger dig en upplevelse av frid och lugn, eller får dig att skratta. De kanske lär dig någonting du aldrig har upplevt.
De ger dig vanligtvis en otrolig mängd med glädje. Tro på den! Den är riktig!
Men, bara för en säsong.
LIVSTIDS relationer lär dig livstids lektioner; saker du måste bygga på för att ha en fast känslobetonad grund.
Ditt arbete är att acceptera lektionen, älska personen, och placera vad du har lärt till användning i alla andra relationer och områden av ditt liv.
Det sägs att kärleken är blind men vänskap är klärvoajant.
Arbeta som om du inte behöver pengarna.
Älska som om du aldrig blivit sårad.
Och dansa som om ingen ser på.
/Okänd författare
Bästa E lärde mig det här med presenter o tankar.. Hon (om jag kommer ihåg rätt) fyller år på våren. Datum? Jo, har nog det uppskrivet på flertal ställen men dem ställena gömmer sig för mig när dagen närmar sig.. En vårdag för evigheter sedan var jag på väg till henne.. eller var jag bara ute o åkte o kom på jag skulle titta in.. Nåja, orsaken spelar nog ingen roll.. I alla fall så råkte jag åka förbi en blomsterbutik. Stannade. Gick in o såg underbart gula tulpaner. Inhandlade 30 st o åkte hem till bästa E. Bad om förlåt att jag, än en gång, glömt födelsedagen. Jag kommer inte ihåg vad hon sa men än idag känner jag den värme o glädje jag fick tillbaka när vi satt på varsin sida köksbordet o njöt av tulpanerna. Kanske hade hon någon gång sagt att gula tulpaner var hennes favoritblommor o det låg i bakhuvudet.. eller så hade jag bara tur.. O tur är bra o ha ibland.. Dock har jag ännu inte haft tur i spel.. o tänker jag efter så har nog kärleken varit mer eller mindre oturlig..
Mitt egna presentintag har nog mest varit sånt som är till nytta.. Vilket ju är bra för handdukar o påslakanset är ju lite nödvändiga saker.. Okej, visst inslag av dammsamlare.. hmm.. o vad ska jag med dem till? Fast dem kan evenuellt vara bra ha som present till andra.. Jaa, jag har gett bort till andra, men enbart om det känts som det passat den andre.. Ja, det är i alla fall vad jag inbillar mig.. Att ha kvar saker som inte är "jag" har jag inte, som jag kommer ihåg, gjort..
Tuffast var nog när kära mor, efter att moster somnat in, ringde o frågade om jag ville ha mosters folkdräkt.. - Ehummm, sa jag o tänkte 3 sekunder på saken.. - Tack! Men! Nej tack! För det första så har vi inte samma storlek o jag kan inte komma på ett endaste tillfälle jag skulle kunna ha användning av den.. så Nej tack! Jag vill inte ha något som bara hänger i garderoben! Hon menade väl o det jag sa var inte fräsande eller morrande men det var helt enkelt inte jaget. Jaget tycker folkdräkter är vackra men inget som hon själv skulle klä sig i. Tyvärr ser nog kära mor det fortfarande som ett av det största sveken som jaget kunde gjort, men det är hennes känslor o inte jagets. Jaget elak o självisk? Japp! O det tänker hon fortsätta med!
J fyllde år här i mitten på december.. Jag hade inte bestämt om jag skulle köpa något men gick o fnulade på saken ett par veckor.. eller kanske var det en månad eller så *harkel* Veckan innan såg jag en flygande väckarklocka o eftersom jag, en endaste gång, uppfångat en liten signal att J´s larmklocka inte var att lita på så kunde jag inte låta bli.. hmmm.. Väckarklocka kaaan vara bra ha (Vuxenpoäng? Japp, massa!!!).. Flygande (Oooopppssi, tappade visst mängder med vuxenpoäng.. Nästan fler än jag fick ;-)).. Njaa, tveksamt.. Nödvändigt onödig eller Onödigt nödvändig?
Eftersom vi ju inte ses regelbundet o förutbestämt så fick J kapetet veckan innan han fyllde..
-Tack, sa han o ställde det på säkert ställe. Inte minstans nyfniken.. Äädrans, J.. I förbifarten sa jag att - I min värld måste man inte vänta på "rätt" dag utan får öppna kapet när man får dem.. för liksom tänk om det är en blomma som behöver vatten *harkel* J skrattade o sa att - Nejdå, han var inte minsta nyfniken..
Dagen efter ringde han o då hade han o J junior skitkul när de testflög.. o väckarklocka hade han tänkt köpa ny eftersom gamla var aaningens otillförlitelig.. Me Like sånt! *Bubblar inombords o Ler*
Nu till jul hade jag inga tankar på dela klappar med J.. eller ljuger jag för mig själv nu ;-) Klart som korvspad att jag ville hitta en lika träffande onödigt nödvändig sak som födelsedagspresenten. hmmm..
Var in på Indah o upptäckte en smidd väggvärmeljushållare som påminner om dem jag har.. 50% flyttrabatt.. Inte många kronor..
Julade iväg på en söndagsutflykt med bussen o hittade strålkastare till keps.. hmmm.. Ännu färre kronor.. Rätt mycket onödig sak.. men kan ibland vara nödvändig.. liksom pannlampa är.. o cykellyse..
Söndagkväll gick åt till en hel del pratande o skratt.. Sen paketerande som inte gick som jag ville.. Under tiden lyssnade jag på radion o Karlavagnen.. människor som bekände saker på årets mörkaste natt o jag tänkte att fasiken vilka modiga människor det finns. Hoppas det går dem väl! Tack vare dem så avslöjade jag mig själv i ett enkelt litet sms
O på årets mörkaste
natt må jag väl
erkänna mina egna
mörka hemligheter..
Ja, jag tycker om dig
Förstår mig själv o
andra man är rädd o
säga sånt.. men en
går miste om en
massa om en inte
vågar vara lite
modig ibland
Nu ska jag ägna mig
åt krama kudden o
lilla Ior
Tiondels sekunden efter att jag skickat det ångrade jag mig men var så trött att jag somnade.. På morgonen.. Ajaj.. hoppas det var något fel på sms-tjänsten så det inte gick fram.. *SucK*
Det var aaningens jobbigt för jag delar inte ut mig så öppet.. Fast jag sa till mig själv att hellre vara ärlig o utan den som inte bryr sig mer än ytligt än gå o hålla igen.. o det hjälpte.. liitegrann i alla fall..
Erkänner också att jag ändå inte ångrade mig i meningen Ågren!
Strax före lunch.. sms hit o dit.. Träff på stan.. Tyvärr blev det ingen dessert *flinar* men väl en promenad o delande av leenden o tokiga idéer.. och en inbjudan.. -Ok, jag slutar 1730 idag o börjar imorgon 0730! - Okej, någongång vid 20-21 ikväll! -Ja, det funkar, sa jag o fnulade på om junior J var borta eller vad.. för även om jag inte har småttingar så misstänker jag att en 10-åring inte sover vid den tiden om det är jullov.. Fast något sådant frågade jag inte eftersom jag gissar J har koll.. o faktikst så är junioren J´s ansvar o jag vill inte lägga mig i nattavanorna..
Vid kvällskvisten så dubbelkollade jag med J om tiden fortfarande stämde o sen studsade jag på 19,52-bussen.. Beräknad restid 35 minuter.. Gissa om jag satt på nålar, men hade han sagt 20-21 så hade han..
Mitt emellan måste ju vara okej.. Knacka på.. Nervös.. Jag.. Nejdå, inte minsta ;-) Men det var inte Mr J som öppnade för han låg i badet.. Jädrans karl o inte kunna planera efter sin egen planering.. eller..
Det blev det lite tittande på TV-spelande junior o sen ett par timmars TV-tittande.. Kul var det men jag är inte van vid 10-åringar.. Speciellt inte sådana där jag vanligtvis umgås med pappan naturligt o oklädd..
Fast jag förstår inte vad J tänkte med för klockan hann ju slå 23 innan nattarutinerna var klara.. o vid den tiden hade min sista buss hem gått o jag hade ingen lust promenera 1 timme så det fick bli morgonbussen till jobbet.. En mycket trevlig buss om jag får säga min mening.. Har varit lite trött idag.. Positivt trött
Snart nyår.. Nyårslöften är inte riktigt min grej.. Men!!! Ska jag önska något så hoppas jag att jag vågar vara modig nog att fortsätta säga min mening oavsett om det är mina PMS-hormoner som bråkar med mig eller mobilen som tycker jag ska skriva ett o annat via sms..
Dags o fundera på slå in kapeten till tanterna M o M.. Vet inte om det är något dem önskar sig men båda får Hälsokulor.. Qi Gong eller träningskulor.. Dekorerade med Yin o Yang, universums urkrafter, och små lätta klockor som hjälper en att fokusera på det som är nu..
Vill tanterna inte ha dem så kan de ge mig dem.. eller skaffa fler o spela kula med varandra..
Jajustdet.. apropå det här med presenter o klappar.. Telefon ringde o jag svarade fast jag inte kände igen numret.. Det var kusin vitamin C.. Så kul o höra henne o 1 timme bara försvann.. Det blev en av årets bästa överraskningar. O vi lovade oss att någon gång om ett, två eller tre år höra av oss till varandra.. I september råkte jag höra Sonja Aldén sjunga Du får inte.. Gissa om den sitter som fastklistrad i sångrepertoaren..
Nu ska jag paketera kulorna till tanterna M o M.. o fnula lite på om jag är lite kär eller inte..
Hur sagan slutar har jag inte minstaste aning om.. Men EN sak kan jag lova.. Den är i alla fall skön så länge den håller på *L*
Önskar alla och envar en alldeles skönt lagom
För andra alltså, själv fundilerar jag inte speciellt mycket utan går mer på känslan om människan.. Eller är det kanske bara min egen o inte den andres jag går på.. hmm.. Det tål nog funderas på..
Jaget är hemskt dålig på att skriva upp datum o namn andras födelsedagar.. För att försvara sig själv brukar jaget tänka att det inte är så kuligt att alla bara kommer ihåg en just en viss dag på året för man behöver ju bli ihågkommen även de övriga dagarna..
Fast människor kommer och går i livet.. En del stannar bara en stund medan andra blir kvar lite längre.. Sen finns dem som bygger ett litet tryggt bo i hjärtat på en o finns där fastän man inte pratar med varandra på veckor, månader, år..
Hittade en text som var rätt träffande;
Är du en Orsak, en Säsong, eller en Livstid?
Folk kommer in i ditt liv för en orsak, en säsong, eller en livstid. När du räknat ut vilken anledningen är, kommer du att veta vad du kan göra för varje person.
När någon är i ditt liv för en ORSAK… Då är det vanligtvis för att möta ett behov du har gett utryck för. De har kommit för att hjälpa dig genom en svårighet, för att ge dig instruktioner och stöd, för att hjälpa dig fysiskt, känslomässigt, eller själsligt.
De kan kännas som en gudagåva, och det är de! De är där för den orsak du behöver dem till. Då, utan att du gjort något fel, eller vid en olämplig tidpunkt, kommer denna person att säga eller göra någonting som gör att relationen tar slut.
Ibland går de sin väg. Ibland gör de något och tvingar dig att ta ställning.
Ibland dör de.
Vad vi måste förstå är att våra behov har blivit mötta, vår önskan uppfylld, deras arbete är gjort. Ditt behov har blivit besvarat, och nu är det dags att fortsätta.
När folk kommer in i ditt liv för en SÄSONG är det för att din tur har kommit att dela, växa, eller lära.
De ger dig en upplevelse av frid och lugn, eller får dig att skratta. De kanske lär dig någonting du aldrig har upplevt.
De ger dig vanligtvis en otrolig mängd med glädje. Tro på den! Den är riktig!
Men, bara för en säsong.
LIVSTIDS relationer lär dig livstids lektioner; saker du måste bygga på för att ha en fast känslobetonad grund.
Ditt arbete är att acceptera lektionen, älska personen, och placera vad du har lärt till användning i alla andra relationer och områden av ditt liv.
Det sägs att kärleken är blind men vänskap är klärvoajant.
Arbeta som om du inte behöver pengarna.
Älska som om du aldrig blivit sårad.
Och dansa som om ingen ser på.
/Okänd författare
Bästa E lärde mig det här med presenter o tankar.. Hon (om jag kommer ihåg rätt) fyller år på våren. Datum? Jo, har nog det uppskrivet på flertal ställen men dem ställena gömmer sig för mig när dagen närmar sig.. En vårdag för evigheter sedan var jag på väg till henne.. eller var jag bara ute o åkte o kom på jag skulle titta in.. Nåja, orsaken spelar nog ingen roll.. I alla fall så råkte jag åka förbi en blomsterbutik. Stannade. Gick in o såg underbart gula tulpaner. Inhandlade 30 st o åkte hem till bästa E. Bad om förlåt att jag, än en gång, glömt födelsedagen. Jag kommer inte ihåg vad hon sa men än idag känner jag den värme o glädje jag fick tillbaka när vi satt på varsin sida köksbordet o njöt av tulpanerna. Kanske hade hon någon gång sagt att gula tulpaner var hennes favoritblommor o det låg i bakhuvudet.. eller så hade jag bara tur.. O tur är bra o ha ibland.. Dock har jag ännu inte haft tur i spel.. o tänker jag efter så har nog kärleken varit mer eller mindre oturlig..
Mitt egna presentintag har nog mest varit sånt som är till nytta.. Vilket ju är bra för handdukar o påslakanset är ju lite nödvändiga saker.. Okej, visst inslag av dammsamlare.. hmm.. o vad ska jag med dem till? Fast dem kan evenuellt vara bra ha som present till andra.. Jaa, jag har gett bort till andra, men enbart om det känts som det passat den andre.. Ja, det är i alla fall vad jag inbillar mig.. Att ha kvar saker som inte är "jag" har jag inte, som jag kommer ihåg, gjort..
Tuffast var nog när kära mor, efter att moster somnat in, ringde o frågade om jag ville ha mosters folkdräkt.. - Ehummm, sa jag o tänkte 3 sekunder på saken.. - Tack! Men! Nej tack! För det första så har vi inte samma storlek o jag kan inte komma på ett endaste tillfälle jag skulle kunna ha användning av den.. så Nej tack! Jag vill inte ha något som bara hänger i garderoben! Hon menade väl o det jag sa var inte fräsande eller morrande men det var helt enkelt inte jaget. Jaget tycker folkdräkter är vackra men inget som hon själv skulle klä sig i. Tyvärr ser nog kära mor det fortfarande som ett av det största sveken som jaget kunde gjort, men det är hennes känslor o inte jagets. Jaget elak o självisk? Japp! O det tänker hon fortsätta med!
J fyllde år här i mitten på december.. Jag hade inte bestämt om jag skulle köpa något men gick o fnulade på saken ett par veckor.. eller kanske var det en månad eller så *harkel* Veckan innan såg jag en flygande väckarklocka o eftersom jag, en endaste gång, uppfångat en liten signal att J´s larmklocka inte var att lita på så kunde jag inte låta bli.. hmmm.. Väckarklocka kaaan vara bra ha (Vuxenpoäng? Japp, massa!!!).. Flygande (Oooopppssi, tappade visst mängder med vuxenpoäng.. Nästan fler än jag fick ;-)).. Njaa, tveksamt.. Nödvändigt onödig eller Onödigt nödvändig?
Eftersom vi ju inte ses regelbundet o förutbestämt så fick J kapetet veckan innan han fyllde..
-Tack, sa han o ställde det på säkert ställe. Inte minstans nyfniken.. Äädrans, J.. I förbifarten sa jag att - I min värld måste man inte vänta på "rätt" dag utan får öppna kapet när man får dem.. för liksom tänk om det är en blomma som behöver vatten *harkel* J skrattade o sa att - Nejdå, han var inte minsta nyfniken..
Dagen efter ringde han o då hade han o J junior skitkul när de testflög.. o väckarklocka hade han tänkt köpa ny eftersom gamla var aaningens otillförlitelig.. Me Like sånt! *Bubblar inombords o Ler*
Nu till jul hade jag inga tankar på dela klappar med J.. eller ljuger jag för mig själv nu ;-) Klart som korvspad att jag ville hitta en lika träffande onödigt nödvändig sak som födelsedagspresenten. hmmm..
Var in på Indah o upptäckte en smidd väggvärmeljushållare som påminner om dem jag har.. 50% flyttrabatt.. Inte många kronor..
Julade iväg på en söndagsutflykt med bussen o hittade strålkastare till keps.. hmmm.. Ännu färre kronor.. Rätt mycket onödig sak.. men kan ibland vara nödvändig.. liksom pannlampa är.. o cykellyse..
Söndagkväll gick åt till en hel del pratande o skratt.. Sen paketerande som inte gick som jag ville.. Under tiden lyssnade jag på radion o Karlavagnen.. människor som bekände saker på årets mörkaste natt o jag tänkte att fasiken vilka modiga människor det finns. Hoppas det går dem väl! Tack vare dem så avslöjade jag mig själv i ett enkelt litet sms
O på årets mörkaste
natt må jag väl
erkänna mina egna
mörka hemligheter..
Ja, jag tycker om dig
Förstår mig själv o
andra man är rädd o
säga sånt.. men en
går miste om en
massa om en inte
vågar vara lite
modig ibland
Nu ska jag ägna mig
åt krama kudden o
lilla Ior
Tiondels sekunden efter att jag skickat det ångrade jag mig men var så trött att jag somnade.. På morgonen.. Ajaj.. hoppas det var något fel på sms-tjänsten så det inte gick fram.. *SucK*
Det var aaningens jobbigt för jag delar inte ut mig så öppet.. Fast jag sa till mig själv att hellre vara ärlig o utan den som inte bryr sig mer än ytligt än gå o hålla igen.. o det hjälpte.. liitegrann i alla fall..
Erkänner också att jag ändå inte ångrade mig i meningen Ågren!
Strax före lunch.. sms hit o dit.. Träff på stan.. Tyvärr blev det ingen dessert *flinar* men väl en promenad o delande av leenden o tokiga idéer.. och en inbjudan.. -Ok, jag slutar 1730 idag o börjar imorgon 0730! - Okej, någongång vid 20-21 ikväll! -Ja, det funkar, sa jag o fnulade på om junior J var borta eller vad.. för även om jag inte har småttingar så misstänker jag att en 10-åring inte sover vid den tiden om det är jullov.. Fast något sådant frågade jag inte eftersom jag gissar J har koll.. o faktikst så är junioren J´s ansvar o jag vill inte lägga mig i nattavanorna..
Vid kvällskvisten så dubbelkollade jag med J om tiden fortfarande stämde o sen studsade jag på 19,52-bussen.. Beräknad restid 35 minuter.. Gissa om jag satt på nålar, men hade han sagt 20-21 så hade han..
Mitt emellan måste ju vara okej.. Knacka på.. Nervös.. Jag.. Nejdå, inte minsta ;-) Men det var inte Mr J som öppnade för han låg i badet.. Jädrans karl o inte kunna planera efter sin egen planering.. eller..
Det blev det lite tittande på TV-spelande junior o sen ett par timmars TV-tittande.. Kul var det men jag är inte van vid 10-åringar.. Speciellt inte sådana där jag vanligtvis umgås med pappan naturligt o oklädd..
Fast jag förstår inte vad J tänkte med för klockan hann ju slå 23 innan nattarutinerna var klara.. o vid den tiden hade min sista buss hem gått o jag hade ingen lust promenera 1 timme så det fick bli morgonbussen till jobbet.. En mycket trevlig buss om jag får säga min mening.. Har varit lite trött idag.. Positivt trött
Snart nyår.. Nyårslöften är inte riktigt min grej.. Men!!! Ska jag önska något så hoppas jag att jag vågar vara modig nog att fortsätta säga min mening oavsett om det är mina PMS-hormoner som bråkar med mig eller mobilen som tycker jag ska skriva ett o annat via sms..
Dags o fundera på slå in kapeten till tanterna M o M.. Vet inte om det är något dem önskar sig men båda får Hälsokulor.. Qi Gong eller träningskulor.. Dekorerade med Yin o Yang, universums urkrafter, och små lätta klockor som hjälper en att fokusera på det som är nu..
Vill tanterna inte ha dem så kan de ge mig dem.. eller skaffa fler o spela kula med varandra..
Jajustdet.. apropå det här med presenter o klappar.. Telefon ringde o jag svarade fast jag inte kände igen numret.. Det var kusin vitamin C.. Så kul o höra henne o 1 timme bara försvann.. Det blev en av årets bästa överraskningar. O vi lovade oss att någon gång om ett, två eller tre år höra av oss till varandra.. I september råkte jag höra Sonja Aldén sjunga Du får inte.. Gissa om den sitter som fastklistrad i sångrepertoaren..
Nu ska jag paketera kulorna till tanterna M o M.. o fnula lite på om jag är lite kär eller inte..
Hur sagan slutar har jag inte minstaste aning om.. Men EN sak kan jag lova.. Den är i alla fall skön så länge den håller på *L*
Önskar alla och envar en alldeles skönt lagom
God Jul
kom ihåg att vara rädda om Er
och nära o kära
kom ihåg att vara rädda om Er
och nära o kära
Någon materialnissa..
.. är jag inte.. Ja, i alla fall om man med menar att jag vill/måste ha de senaste modellerna eller mest hotta när det handlar om saker o kläder.. Jag klarar mig rätt gott på det jag har.. Försöker också tänka lite miljömedvetet när jag inköper saker o sånt annat.. Det jag är bäst på är nog att använda rygga o säga nej tack till plastpåsar..
Men en last har jag som nog inte får speciellt många vuxenpoäng.. Jag älskar såna där onödigt nödvändiga saker.. eller är dem kanske nödvändigt onödiga..
Till cykeln köpte jag en sån däringa cykeldator som registrerar km, timmar, medelhastiget, maxhastighet mm mm.. Egentligen är den liite onödig för jag cyklar ju lika bra utan den.. Men, det är ändå kul o få lite koll på hur långt (mm mm) jag cyklar på en säsong.. I år blev det registrerat (slarvat lite så kan lägga på 120-150 km) 201.69 km, 114.22 timmar, medelahastigheten blev 17.90 km/h o maxhastigheten 48.8 km/h. Ok, den har nog sporrat mig lite att ta några extravarv så på det sättet är den liiite nödvändig.. ja, alltså att jag cyklat för att få några km extra.. Men, som sagt, den är absolut inte nödvändig för själva cyklandet, för cykeln fungerar alldeles utmärkt utan den..
När jag fyllde år så fick jag, av J, ett fjärrkontaktset som jag kan montera på 3 nätanslutna elprodukter. Absolut inte nödvändigt för jag har fungerande ben som kan resa mig o tända/släcka via kontakten som sitter på sladden.. Men ibland så har jag tillstymmelse till lathet så liite nödvändig kanske det är.. o jag kan ju faktiskt tillåta mig att vara lite lat eftersom jag ju blivit himskans smal om midjan (jämfört med förut) att tänkande människor ibland är lite fundersamma om jag råkat ut för någon allvarlig sjukdom som gjort att jag tappat 6-8 storlekar vad gäller kläder.. Fötterna har dock behållit sin storlek.. Jag känner mig i alla fall inte sjuk. Är inte tröttare än förut o orkar promenera både i trappor o raskt ute.. o varken jag, eller annan, har hittat knölar i brösten..
Dock har lamporna blivit lite självgående för tänds o släck utan att jag trycker på knapparna. Första gången satt jag vid köksfläkten o filofiserade.. såg i fönsterspegelbilden hur en vägglampa tändes. Var i andra tankar så tänkte inte på saken. Ett par minuter efter så släcktes den med ett tydligt "klick". DÅ vaknade jag! Hade jag sett rätt? Hade jag hört rätt (påsättning hörs inte men avstängning "klickar"). Jag har vaknat av larmet på morgonen o den vägglampan har lyst. Hmm. Den VAR släckt när jag gick o la mig. Jag hem från jobbet o ibland har vägglampan lyst o en gång fönsterlampan.. Jag släcker ner Allt när jag går o lägger mig eller åker till jobbet.
I går när jag satt o tittade på Hemsökta hus så ser jag i vidvinkelseendet hur fönsterlampan går igång o dimmar upp till inställt ljus. Gissa om jag fick lite hjärtklappning. Letade med ögonen efter fjärrkontrollen.. ligger den under något som trycker på knapparna? Nope! Den låg helt fritt! Har pratat med J, som köpte samma till sig, om han haft liknande upplevelser men det har han inte. Har gogglat på om jag har en vara som butiken återkallar, men inte fått något napp på det så antingen är det vittrorna, älvorna eller tomtarna på loftet som tänder ett ljus för mig. Ja alltså, hade det varit onda andar hade dem släckt allt lyse för mig o det har hänt endast en gång, övriga 7 har lyset tänts så jag är övertygad det är någon som vill mig väl..
Sedan några veckor tillbaka har jag fnulat liiiite (Japp, bara jättelite ;-)) på present till J som snart fyller år.. Vilket inte är speciellt lätt eftersom vi bara umgåtts i mörkrets timmar långt bort från vardagen.. senaste månaden har varit lite anless eftersom jag ett par gånger blivit inbjuden att komma just minuterna innan barn lagt sig så vi har mötts lite.. Eller det kanske var tänkt barn skulle sova men blev inte så.. o igår när barn var borta så råkte det bli så att barn kom hem innan jag hann åka hem till mig..
Alltså, vi har inget seriöst utan träffats när tillfälle ges.. o förut har tiderna helt utgått utifrån när risk för att träffa barn har varit minimal.. Nu känns det som J börjar bli lite slarvig med sånt.. eller också är han lika mycket taktiker privat som han är på jobb.. Känns liite skumt.. Visst, gillar honom även med kläder, vilket vi ibland råkar ut för hemma hos jaget.. o han får mig (och jag honom) att le o skratta så humorn är rena rama femettan.. Klia ryggen på varandra är vi också rätt duktiga på ;-)
Oooppsi.. tappade tråden.. Eftersom vissa omtsändigheter gör att jag råkte höra att larmklockan inte var att lita på (fick rådet att också ställa min egen mobil *Leer*) så flanerade jag en lunch i en galleria nära mig.. vandrade in på Teknikmagasinet o hittade diverse leksaker.. o eftersom jag ju hört rykten att dem ibland har svårt att vakna samt att det inte litades på larmklockan så kunde jag bara inte låta bli att köpa den onödigt nödvändiga, eller är den en nödvändigt onödig, flygande väckarklocka.. Eftersom jag inte vet om vi ses innan J fyller år så fick han den igår. Ståndsmässigt så la han den åt sidan o sa han skulle vänta till presentdagen kom.. Gissa om jag blev besviken.. Försökte locka honom kika o plocka upp.. Han VÄGRADE!!! Sa att i min värld får man öppna paket när man får paket, basta!!! Ville han inte heller gå med på.. I dag när jag var dit så fortsatte jag fiska om utifall han inte var minsta intresserad.. Jo, det var han men klarade av att vänta till dagen kom, för så ska man ju göra. Då berättade jag om den gången jag fick postjulpaket 3 dagar innan julafton o jag öppnade på en gång. Ja, alltså, varför ska jag sitta o längta o dregla 3 dagar om jag kan öppna o uppskatta gåvorna redan när jag får paket..
Okej, erkände också (ibland är det bra erkänna saker ;-)) att Jag var nyfniken på vad han tyckte.. Jaha, sa han o skrattade, då kanske största pinan är din? -Japp, sa jag ;-)
Fick ett telefonsamtal ett par timmar senare.. Skratt i luren när jag svarade.. Både J o barn hade skitkul.. Gissa om jag log.. Speciellt som J sa att han funderat på köpa ny larmklocka.. så det var en nödvändig sak.. Fast propellern, rent miljömedvetet, var ju lite onödigt.. Får väl ringa o få rapport imorgon om den hjälpte dem komma ur sängen i tid..
O nu har jag ingen födelsedagspresent till J.. Fast en ryggkliare eller orgasmotron kanske kan passa bra.. eller tar jag snubbelben på mig själv då?
Läste en hemsida o blogg att en vovsa inte finns mer.. Orden väcker starka känslor inom mig o tar mig tillbaka till 1996 o 2005.. Inbillar mig att jag kan sätta mig in i sista dagarna.. Magen knyter sig o tårarna rinner..
Tillåter mig själv att stanna kvar i nuet o dåtiden, sorgen o tårarna, saknaden o ensamheten..
Om en stund ska jag tänka på dem ljuvligt underbara stunder som både mina och den nyss somnade vovsa gett mig..
Men en last har jag som nog inte får speciellt många vuxenpoäng.. Jag älskar såna där onödigt nödvändiga saker.. eller är dem kanske nödvändigt onödiga..
Till cykeln köpte jag en sån däringa cykeldator som registrerar km, timmar, medelhastiget, maxhastighet mm mm.. Egentligen är den liite onödig för jag cyklar ju lika bra utan den.. Men, det är ändå kul o få lite koll på hur långt (mm mm) jag cyklar på en säsong.. I år blev det registrerat (slarvat lite så kan lägga på 120-150 km) 201.69 km, 114.22 timmar, medelahastigheten blev 17.90 km/h o maxhastigheten 48.8 km/h. Ok, den har nog sporrat mig lite att ta några extravarv så på det sättet är den liiite nödvändig.. ja, alltså att jag cyklat för att få några km extra.. Men, som sagt, den är absolut inte nödvändig för själva cyklandet, för cykeln fungerar alldeles utmärkt utan den..
När jag fyllde år så fick jag, av J, ett fjärrkontaktset som jag kan montera på 3 nätanslutna elprodukter. Absolut inte nödvändigt för jag har fungerande ben som kan resa mig o tända/släcka via kontakten som sitter på sladden.. Men ibland så har jag tillstymmelse till lathet så liite nödvändig kanske det är.. o jag kan ju faktiskt tillåta mig att vara lite lat eftersom jag ju blivit himskans smal om midjan (jämfört med förut) att tänkande människor ibland är lite fundersamma om jag råkat ut för någon allvarlig sjukdom som gjort att jag tappat 6-8 storlekar vad gäller kläder.. Fötterna har dock behållit sin storlek.. Jag känner mig i alla fall inte sjuk. Är inte tröttare än förut o orkar promenera både i trappor o raskt ute.. o varken jag, eller annan, har hittat knölar i brösten..
Dock har lamporna blivit lite självgående för tänds o släck utan att jag trycker på knapparna. Första gången satt jag vid köksfläkten o filofiserade.. såg i fönsterspegelbilden hur en vägglampa tändes. Var i andra tankar så tänkte inte på saken. Ett par minuter efter så släcktes den med ett tydligt "klick". DÅ vaknade jag! Hade jag sett rätt? Hade jag hört rätt (påsättning hörs inte men avstängning "klickar"). Jag har vaknat av larmet på morgonen o den vägglampan har lyst. Hmm. Den VAR släckt när jag gick o la mig. Jag hem från jobbet o ibland har vägglampan lyst o en gång fönsterlampan.. Jag släcker ner Allt när jag går o lägger mig eller åker till jobbet.
I går när jag satt o tittade på Hemsökta hus så ser jag i vidvinkelseendet hur fönsterlampan går igång o dimmar upp till inställt ljus. Gissa om jag fick lite hjärtklappning. Letade med ögonen efter fjärrkontrollen.. ligger den under något som trycker på knapparna? Nope! Den låg helt fritt! Har pratat med J, som köpte samma till sig, om han haft liknande upplevelser men det har han inte. Har gogglat på om jag har en vara som butiken återkallar, men inte fått något napp på det så antingen är det vittrorna, älvorna eller tomtarna på loftet som tänder ett ljus för mig. Ja alltså, hade det varit onda andar hade dem släckt allt lyse för mig o det har hänt endast en gång, övriga 7 har lyset tänts så jag är övertygad det är någon som vill mig väl..
Sedan några veckor tillbaka har jag fnulat liiiite (Japp, bara jättelite ;-)) på present till J som snart fyller år.. Vilket inte är speciellt lätt eftersom vi bara umgåtts i mörkrets timmar långt bort från vardagen.. senaste månaden har varit lite anless eftersom jag ett par gånger blivit inbjuden att komma just minuterna innan barn lagt sig så vi har mötts lite.. Eller det kanske var tänkt barn skulle sova men blev inte så.. o igår när barn var borta så råkte det bli så att barn kom hem innan jag hann åka hem till mig..
Alltså, vi har inget seriöst utan träffats när tillfälle ges.. o förut har tiderna helt utgått utifrån när risk för att träffa barn har varit minimal.. Nu känns det som J börjar bli lite slarvig med sånt.. eller också är han lika mycket taktiker privat som han är på jobb.. Känns liite skumt.. Visst, gillar honom även med kläder, vilket vi ibland råkar ut för hemma hos jaget.. o han får mig (och jag honom) att le o skratta så humorn är rena rama femettan.. Klia ryggen på varandra är vi också rätt duktiga på ;-)
Oooppsi.. tappade tråden.. Eftersom vissa omtsändigheter gör att jag råkte höra att larmklockan inte var att lita på (fick rådet att också ställa min egen mobil *Leer*) så flanerade jag en lunch i en galleria nära mig.. vandrade in på Teknikmagasinet o hittade diverse leksaker.. o eftersom jag ju hört rykten att dem ibland har svårt att vakna samt att det inte litades på larmklockan så kunde jag bara inte låta bli att köpa den onödigt nödvändiga, eller är den en nödvändigt onödig, flygande väckarklocka.. Eftersom jag inte vet om vi ses innan J fyller år så fick han den igår. Ståndsmässigt så la han den åt sidan o sa han skulle vänta till presentdagen kom.. Gissa om jag blev besviken.. Försökte locka honom kika o plocka upp.. Han VÄGRADE!!! Sa att i min värld får man öppna paket när man får paket, basta!!! Ville han inte heller gå med på.. I dag när jag var dit så fortsatte jag fiska om utifall han inte var minsta intresserad.. Jo, det var han men klarade av att vänta till dagen kom, för så ska man ju göra. Då berättade jag om den gången jag fick postjulpaket 3 dagar innan julafton o jag öppnade på en gång. Ja, alltså, varför ska jag sitta o längta o dregla 3 dagar om jag kan öppna o uppskatta gåvorna redan när jag får paket..
Okej, erkände också (ibland är det bra erkänna saker ;-)) att Jag var nyfniken på vad han tyckte.. Jaha, sa han o skrattade, då kanske största pinan är din? -Japp, sa jag ;-)
Fick ett telefonsamtal ett par timmar senare.. Skratt i luren när jag svarade.. Både J o barn hade skitkul.. Gissa om jag log.. Speciellt som J sa att han funderat på köpa ny larmklocka.. så det var en nödvändig sak.. Fast propellern, rent miljömedvetet, var ju lite onödigt.. Får väl ringa o få rapport imorgon om den hjälpte dem komma ur sängen i tid..
O nu har jag ingen födelsedagspresent till J.. Fast en ryggkliare eller orgasmotron kanske kan passa bra.. eller tar jag snubbelben på mig själv då?
Läste en hemsida o blogg att en vovsa inte finns mer.. Orden väcker starka känslor inom mig o tar mig tillbaka till 1996 o 2005.. Inbillar mig att jag kan sätta mig in i sista dagarna.. Magen knyter sig o tårarna rinner..
Tillåter mig själv att stanna kvar i nuet o dåtiden, sorgen o tårarna, saknaden o ensamheten..
Om en stund ska jag tänka på dem ljuvligt underbara stunder som både mina och den nyss somnade vovsa gett mig..