En smakbit..

.. av mitt abstinensbesvär.. Lite av känslan förvinner dock eftersom filmaren sitter så långt ifrån.. I denna dans är det dock många klackstampar i golvet o när man är många som gör det samtidigt så känns det som att energin bara växer inuti en själv..


Var nyss ute med hårbollarna.. det var svart i kväll med.. i o för sig så fanns det ljusreflektioner i trädstammar och vattenfyllde diken så helt vilse var jag inte.. testade lite med att blunda och följa hårbollarna.. sinnena fick en helt annan dimension.. jag lyssnade, och kände, mer på var skoslulorna satte sina fotavtryck.. Jag var inte rädd för att gå in i något men det kanske beror på att hårbollarna gick före i sina koppel.. Förmodligen märkte hårbollarna att jag inte var riktigt på allerten för de for fram o tillbaka över vägen (fast jag trodde de gick rakt) o rätt vad det var så var jag i gräset o gick.. mmm.. svårt det där om man inte ser nåt alls, eller bara väldigt lite..

Kommentarer
Postat av: Nina på Johangården

Tror sjutton att du blir glad i hela dig av detta... jag skulle le med hela kroppen jag med. Tror att jag förutom yogan måste leta något liknande att engagera mig i.

Skulle jag gå och blunda bakom mina jyckar är jag helt säker på att de skulle gå ner mig i ett dike. Åtminstone Bortbytingen... kanske skulle jag gå mitt i vägen om jag hade med enbart Originalvovven, för hon är "fin hunddam" och går inte i diken speciellt ofta.

Postat av: Excessa

Nina.. mmm, det är väldans mycket kuligt.

Hehe, vi var ju nästan på väg ner i diket men kände ju att det plötsligt var gräs jag gick på.. o det är nog inget jag skulle göra om risken för möten finns..

2006-12-11 @ 19:48:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback