Excessa

.. på 3:an fick, under 1 timme, följa 3 systrar som fanns där för varandra..
En syster fick cancer o blev steril.. En andra syster donerade ägg.. En tredje syster bar barnet i 9 månader..

Det jag hör och ser är den respekt de visar för varandra.. en vilja och önskan att det ska bli så bra som möjligt för systern som blev steril..

I slutminuterna intervjuar de systern som bar barnet i 9 månader.. Tårarna rinner sakt på kinden och hon saknar bäbisen, och det förstår jag. 9 månader med ett litet liv som växer i magen.. I nästa mening säger hon att hon skulle ställa upp igen om det behövs..
Sen skrattar hon lite åt sig själv att hon ju glömt allt innan av tester o prover o sånt som behövs för att det skulle bli något..

Omtänksamheten de visar för varandra berör mig o gör mig alldeles varm inombords..

Det enda jag fått höra om min födsel är; Man glömmer ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG den smärta man får vid förlossningen..

Själv har jag ju inga barn men har, på nått sätt, lätt för att komma ihåg en del ord..