Dagarna och veckorna..
.. bara försvinner.. Det finns de som säger att ju äldre man blir desto fortare går tiden, och visst kan väl det vara en del av sanningen för en vecka i mitt 44 åriga liv är ju så mycket mindre del än en vecka i en 8-årings liv. Sen finns det dem som säger att tiden går fort när man har roligt, och det håller jag helt med om.
Det är drygt o stressigt på jobbet, men häromdagen förstod jag varför. Sista halvåret jag bästa jobbkompis och jag gjort 145 storjobb. Första halvåret i år så gjorde vi 66. Sista halvåret förra året gjorde vi 43. Inte undra på det varit jobbigt. Det är skönt att få lite bekräftelse på att vi inte enbart inbillat oss att vi haft mycket. Nu börjar det lugna ner sig lite och det är skönt att få möjligheten att ha lite framförhållning.
Bilen har varit lite kinkig o kostat ett par extrakronor som jag inte riktigt räknat med. På bilprovningen fick jag 3 poäng, en 1:a o en 2:a.
2:an visste jag att jag inte klarade själv så jag lämnade in den. Jahupp, vad tusenlapparna flög iväg. Fast jag har inte haft några stora utgifter hos bildoktorn o så klart de ska ha betalt för jobb de gör.
1:an var en liten retfull positionslampa som var trasig. Tänkte i mitt stilla sinne att Den måste jag ju kunna fixa själv. Hmmm.. Gjorde några tappra försök innan jag insåg att det inte alls hjälper att jag står o svär helt i onödan så jag ringde bildoktorn o fick en tid samma dag. Gissade vilt att det går nog på ett par hundra, men när jag fick tillbaka bilen efter 10 minuter (attans så snabba de var) så kostade det endast 90 kronor. Gissa om jag var så glad. Nästa gång en lampa går sönder ska jag nog inte ens försöka själv utan åker direkt till bildoktorn. Fast det är lite för mycket begärt att åka direkt, för jag måsta nog i alla fall göra ett litet försök på egen hand..
I måndag började varningslampan för bromssytemet lysa när jag var på väg till J på kvällen. I o för sig så är det rekommendabelt att inte köra en bil där bromsvarningslampan lyser, men herreguu, mina kvinnliga lustar bortsåg från alla såna varningslampor o såg bara en röd lysande juldekoration i bilen. Inte för att det är någon ursäkt, men jag har bara 4,5 km att åka till honom och jag körde försiktigt o höll handen på handbromsen hela tiden. När jag kom dit så glömde jag bort allt som har med bilar att göra och fick en mycket trevlig kväll med många leenden. Härligt! O jag tror att även han fick sig några leenden att minnas.. ;-)
Tisdag.. Inte bra o somna vid 2-tiden första jobbedagen på veckan.. Trött o väldigt mycket frånvarande. Härligt frånvarande! Bästa jobbkompis bara skratta åt mig och det tackar jag henne för. Andra hade nog kunnat bli sura för att jag var aaningens långsam i mitt tänkande. Jag är så glad att ha henne som jobbkompis. Undrar om jag sagt det till henne. Får nog göra det i morgon.
Kom i alla fall ihåg jullampan i bilen o ringde bildoktorn. Inom mig såg jag tudenlapparna flyga iväg eftersom jag inbillade mig att det var huvudcylindern som pajat. Han sa jag skulle kolla oljenivån samt om det fanns några oljefläckar under bilen, men jag fick tid att lämna över bilet på fredag morgon. Överlevde jobbedagen o startade bilen på kvällen. Ahaa, en stor fläck under. I höjd med där de mixtrat förra gången. Drog en liten suck av lättnad men faran för stora kostnader försvann inte.
Somnade leende med minnet från måndagkvällen.
Onsdag.. Fortarande trött. Härligt trött. Satt på bussen o levde mitt eget lilla liv. Hoppas någon annan blev smittad av mitt frånvarande leende, för sådant är trevligt, ja att smitta med leenden. Pratade med bildoktorn om fläckarna under bilen. Fredagstiden står fast, men han var lite bekymrad huruvida de skulle hinna med den. Jamen, hinner ni inte så får jag väl ta apostlahästarna till hjälp. Och jag har inget som jag Måste göra i helgen där bilen är nödvändig. Fast det är klart, har man ingen bil så finns det en massa saker som det känns som att man måste göra, men så är inte fallet. Han lovade att försöka lösa fallet så jag inte behövde vara utan bil.
Torsdag.. Tröttheten aaningens mindre men mitt bussåkande var fortfarande lika leende..
Fredag.. Upp o hoppa tidigare än annars o skjutsade bilet till bildoktorn. Misstänker att han var är lite synsk för det räckte att jag sa bokstäverna så fyllde han i siffrorna på nummerplåten. Frågade om jag skulle ringa vid 15 o fråga om den var klar, men lovade att jag klarar mig i helgen om den inte blir det. När jag åkte till jobbet med "min" buss fast från andra hållet så fungerade det att även le åt det hållet. Satt o funderade på om jag skulle säga Hej då till alla när jag klev av men glömde bort det. klockan 11:15 ringer en skitsur kund. Något i kommunikationen mellan den och oss har gått fel och jag får en massa besvikelse i örat. Jag har full förståelse för hennes reaktion och erbjuder det enda vi har att återstå. Hon ska kolla med chefen, Under tiden ringer mobilen o bildoktorn meddelar att bilet är klar. *Glad* Vad kostar det? Ingenting, för vi hade ju inte gjort jobbet ordentligt första gången. Åh, underbart. Du är en ängel. Jag komemr o hämtar den i em.
Sen kom kunden tillbaka. Besviken på oss, men kanske mest för att hon fick bannor från den som skulle använda den tjänst vi inte kunnat tillhandahålla. Inte roligt alls och jag förstår henne. Tyvärr kunde jag inget annat göra än bekräfta hennes känslor.
Gick från jobbet vid 16 o hämtade bilen. När jag kom dit så hade de tappat bort bilnyckeln. Ajjans då, men jag kan ta en annan, bara den är röd. Oj så många härliga skratt vi fick oss innan nyckeln kom till rätta.
Fredag kväll.. Trötthet som leende sitter kvar i kroppen. Redan vid 20-tiden kändes det som om klockan var midnatt.. Sen hörde J av sig och jag piggnade till väldigt mycket. Och jag fick tillfälle att åka över o ge honom en liten födelsedagspresent från mig. Den kostade under hundralappen, var personlig o lite lustfyndig och han gillade den vääldigt mycket. Glad att han blev glad. O så försvann nästan ett dygn av mitt liv för jag kom inte hem förrns det mörknat på lördag. Men det var väldigt mysigt att bli bjuden på kaffe med lussebullar på sängen *Leer
Hmmm.. Inte bara veckorna som försvinner utan även helgerna.. Underbart!
Såg på morgonheterna på 4:an i morse.. De pratade med Lou Rossling om hennes bok TÄND DINA STJÄRNÖGON Vad barn har lärt mig Den boken ska jag önska mig i julklapp.
O så berättade honom Anonyma klubben. När man till exempel står i kassan p fiket så säger man att man vill betala för en kaffe, men man tar inte det själv, utan säger till kassörskan att när nästa kund kommer o ska ha kaffe så hälsar kassörskan från Anonyma klubben att gästen behöver inte betala för kaffet. Tänk vilken kedjereaktion det ger. 1. Jag blir glad och leende av bara tanken att överraska något. 2. Kassörskan ler (förhoppningsvis) för min tokighet. 3. Gästen blir förvånad o blir förhoppningsvis glatt leende när den blir bjuden på kaffet. 4. För att inte tala om vilka leenden som kommer att utbytas när den bjudna gästen berättar för sina vänner vad som hänt. Härliga ringar på vattnet..
Hittade en länk som beskriver Lous tankesätt.. Tyvärr fick jag inte upp alla sidor men de jag fick upp gav mig en tankeställare.. o såna är sällan fel..
Life is beautyful.. Om vi bara vågar öppna ögonen och le mot dem som ler mot oss..
Idag är jag Tacksam för de leende jag för möta
Det är drygt o stressigt på jobbet, men häromdagen förstod jag varför. Sista halvåret jag bästa jobbkompis och jag gjort 145 storjobb. Första halvåret i år så gjorde vi 66. Sista halvåret förra året gjorde vi 43. Inte undra på det varit jobbigt. Det är skönt att få lite bekräftelse på att vi inte enbart inbillat oss att vi haft mycket. Nu börjar det lugna ner sig lite och det är skönt att få möjligheten att ha lite framförhållning.
Bilen har varit lite kinkig o kostat ett par extrakronor som jag inte riktigt räknat med. På bilprovningen fick jag 3 poäng, en 1:a o en 2:a.
2:an visste jag att jag inte klarade själv så jag lämnade in den. Jahupp, vad tusenlapparna flög iväg. Fast jag har inte haft några stora utgifter hos bildoktorn o så klart de ska ha betalt för jobb de gör.
1:an var en liten retfull positionslampa som var trasig. Tänkte i mitt stilla sinne att Den måste jag ju kunna fixa själv. Hmmm.. Gjorde några tappra försök innan jag insåg att det inte alls hjälper att jag står o svär helt i onödan så jag ringde bildoktorn o fick en tid samma dag. Gissade vilt att det går nog på ett par hundra, men när jag fick tillbaka bilen efter 10 minuter (attans så snabba de var) så kostade det endast 90 kronor. Gissa om jag var så glad. Nästa gång en lampa går sönder ska jag nog inte ens försöka själv utan åker direkt till bildoktorn. Fast det är lite för mycket begärt att åka direkt, för jag måsta nog i alla fall göra ett litet försök på egen hand..
I måndag började varningslampan för bromssytemet lysa när jag var på väg till J på kvällen. I o för sig så är det rekommendabelt att inte köra en bil där bromsvarningslampan lyser, men herreguu, mina kvinnliga lustar bortsåg från alla såna varningslampor o såg bara en röd lysande juldekoration i bilen. Inte för att det är någon ursäkt, men jag har bara 4,5 km att åka till honom och jag körde försiktigt o höll handen på handbromsen hela tiden. När jag kom dit så glömde jag bort allt som har med bilar att göra och fick en mycket trevlig kväll med många leenden. Härligt! O jag tror att även han fick sig några leenden att minnas.. ;-)
Tisdag.. Inte bra o somna vid 2-tiden första jobbedagen på veckan.. Trött o väldigt mycket frånvarande. Härligt frånvarande! Bästa jobbkompis bara skratta åt mig och det tackar jag henne för. Andra hade nog kunnat bli sura för att jag var aaningens långsam i mitt tänkande. Jag är så glad att ha henne som jobbkompis. Undrar om jag sagt det till henne. Får nog göra det i morgon.
Kom i alla fall ihåg jullampan i bilen o ringde bildoktorn. Inom mig såg jag tudenlapparna flyga iväg eftersom jag inbillade mig att det var huvudcylindern som pajat. Han sa jag skulle kolla oljenivån samt om det fanns några oljefläckar under bilen, men jag fick tid att lämna över bilet på fredag morgon. Överlevde jobbedagen o startade bilen på kvällen. Ahaa, en stor fläck under. I höjd med där de mixtrat förra gången. Drog en liten suck av lättnad men faran för stora kostnader försvann inte.
Somnade leende med minnet från måndagkvällen.
Onsdag.. Fortarande trött. Härligt trött. Satt på bussen o levde mitt eget lilla liv. Hoppas någon annan blev smittad av mitt frånvarande leende, för sådant är trevligt, ja att smitta med leenden. Pratade med bildoktorn om fläckarna under bilen. Fredagstiden står fast, men han var lite bekymrad huruvida de skulle hinna med den. Jamen, hinner ni inte så får jag väl ta apostlahästarna till hjälp. Och jag har inget som jag Måste göra i helgen där bilen är nödvändig. Fast det är klart, har man ingen bil så finns det en massa saker som det känns som att man måste göra, men så är inte fallet. Han lovade att försöka lösa fallet så jag inte behövde vara utan bil.
Torsdag.. Tröttheten aaningens mindre men mitt bussåkande var fortfarande lika leende..
Fredag.. Upp o hoppa tidigare än annars o skjutsade bilet till bildoktorn. Misstänker att han var är lite synsk för det räckte att jag sa bokstäverna så fyllde han i siffrorna på nummerplåten. Frågade om jag skulle ringa vid 15 o fråga om den var klar, men lovade att jag klarar mig i helgen om den inte blir det. När jag åkte till jobbet med "min" buss fast från andra hållet så fungerade det att även le åt det hållet. Satt o funderade på om jag skulle säga Hej då till alla när jag klev av men glömde bort det. klockan 11:15 ringer en skitsur kund. Något i kommunikationen mellan den och oss har gått fel och jag får en massa besvikelse i örat. Jag har full förståelse för hennes reaktion och erbjuder det enda vi har att återstå. Hon ska kolla med chefen, Under tiden ringer mobilen o bildoktorn meddelar att bilet är klar. *Glad* Vad kostar det? Ingenting, för vi hade ju inte gjort jobbet ordentligt första gången. Åh, underbart. Du är en ängel. Jag komemr o hämtar den i em.
Sen kom kunden tillbaka. Besviken på oss, men kanske mest för att hon fick bannor från den som skulle använda den tjänst vi inte kunnat tillhandahålla. Inte roligt alls och jag förstår henne. Tyvärr kunde jag inget annat göra än bekräfta hennes känslor.
Gick från jobbet vid 16 o hämtade bilen. När jag kom dit så hade de tappat bort bilnyckeln. Ajjans då, men jag kan ta en annan, bara den är röd. Oj så många härliga skratt vi fick oss innan nyckeln kom till rätta.
Fredag kväll.. Trötthet som leende sitter kvar i kroppen. Redan vid 20-tiden kändes det som om klockan var midnatt.. Sen hörde J av sig och jag piggnade till väldigt mycket. Och jag fick tillfälle att åka över o ge honom en liten födelsedagspresent från mig. Den kostade under hundralappen, var personlig o lite lustfyndig och han gillade den vääldigt mycket. Glad att han blev glad. O så försvann nästan ett dygn av mitt liv för jag kom inte hem förrns det mörknat på lördag. Men det var väldigt mysigt att bli bjuden på kaffe med lussebullar på sängen *Leer
Hmmm.. Inte bara veckorna som försvinner utan även helgerna.. Underbart!
Såg på morgonheterna på 4:an i morse.. De pratade med Lou Rossling om hennes bok TÄND DINA STJÄRNÖGON Vad barn har lärt mig Den boken ska jag önska mig i julklapp.
O så berättade honom Anonyma klubben. När man till exempel står i kassan p fiket så säger man att man vill betala för en kaffe, men man tar inte det själv, utan säger till kassörskan att när nästa kund kommer o ska ha kaffe så hälsar kassörskan från Anonyma klubben att gästen behöver inte betala för kaffet. Tänk vilken kedjereaktion det ger. 1. Jag blir glad och leende av bara tanken att överraska något. 2. Kassörskan ler (förhoppningsvis) för min tokighet. 3. Gästen blir förvånad o blir förhoppningsvis glatt leende när den blir bjuden på kaffet. 4. För att inte tala om vilka leenden som kommer att utbytas när den bjudna gästen berättar för sina vänner vad som hänt. Härliga ringar på vattnet..
Hittade en länk som beskriver Lous tankesätt.. Tyvärr fick jag inte upp alla sidor men de jag fick upp gav mig en tankeställare.. o såna är sällan fel..
Life is beautyful.. Om vi bara vågar öppna ögonen och le mot dem som ler mot oss..
Idag är jag Tacksam för de leende jag för möta
Kommentarer
Postat av: Nina på Johangården säger
Oj, vad mycket du skriver... härligt att du ler och är på bra humör.
Postat av: Excessa
Nina.. Mmm.. är ju länge sedan jag tittade hit så blev mycket.. Måsta ju uppdatera dig :-)
Jaa, jag mår mycket gott o ler väldans på bussen.. Hoppas det inte är någon tankeläsare med fär då kan nog den gåsta o rodna lite :-D
Trackback