Nya jobbetiderna..
.. känns väldigt bra.. Men jag tror cheferna måste bli klarare i sina direktiv vad var o en ska göra på eftermiddagarna.. SOm det är nu så jobbar jag 0730-1630.. alltså stänger jag min butik när jag går hem. I körschemat står det att bj ska vara inloggad till 17 men h*n måste ju passa bussen som går 1633 så hon stänger också.. Det är bra gjort att komma till jobbet 0755 och gå hem 1630 och ändå ha betalt för 100%.. Men, det betyder ju att V ska göra tvås jobb den tiden h*n är kvar..
Annars är det mest kaos på jobbet.. men något annat kan man väl inte räkna med i början på en omorganisation. O liksom vi är ju bara 3:dje dagen.. Det blir nog bra när vi får skava in oss.. Hoppas jag i alla fall.. Annars får de väl omorganisera en gång till..
Har tänkt men inte hunnit ringa bilglasmästaren o fixa stenskottet som jag fick anmärkning på förra året besiktning.. o sen måsta jag boka tid på bilprovningen innan det blir körförbud.. Men det behöver jag ju inte göra idag eftersom den får rulla ända fram till sista november.. o dit är det väääldigt långt..
Har varit lite skakig en vecka för idag hade jag tandläkartid.. Huvva mig.. När jag kom dit såökade pulsen mycketmycket.. o när jag satte/la mig i stolen så dunkade det nästan i öronen.. Ändå vet jag att min tandläkare är världens gulligaste o jätteförsiktig. Men, det är svårt o jobba bort gamla inrotade tankar som kommer sig från att "någon" alltid och vitt o brett berättade att hon tyckte det var så hemskt o det värsta hon visste var att gå till tandläkaren..
Absolut, jag tycker man ska berätta om känslor, men någonstans är det ju bra om det blir en någorlunda jämnvikt mellan ont och gott.. Det enda jag minns är ont.. Fast jag har ju lite dåligt minne..
Lunchade med en god vän, Y, i måndags och vi pratade om negativa och positiva reaktioner man kan få. Y hade arbetstränat på en avdelning på hennes jobb och sen fick hon fast tjänst där. När hon berättade det för den som varit hennes handledare, som varit jätte trevlig hela arbetsträningsperioden, så fick Y en lång harang och ifrågasättande varför deras avdelning alltid ska ta över människor som inte vill, inte orkar och gör ett uruselt jobb..
När Y berättade det så kände jag ända in i hjärtat hur ont det måste ha gjort att få höra något sådant.
Dagen efter hade handledaren kommit o bett om förlåt för vad hon sagt för det var inte personligt menat mot Y, och hon hade också haft med en fin förlåtpresent.
Det här är 4 år sedan och trots att handledaren, som numer är jobbkompis, inte alls är otrevlig när hon säger eller påpekar något så blir Y liten och osäker. Jag förstår henne för jag är själv likadan. Negativa minnesbilder är så mycket starkare än positiva. *skumt* Men det handlar väl, liksom mycket annat, vad o vilka som påverkat oss från början..
Y är i alla fall en väldigt förståndig kvinna som börjat prata om sina känslor istället för att fortsätta i gamla fotspår o försöka negligera dem. Vi kom tillsammans fram till att hon skulle försöka ha den positiva dagenefterbilden framför sig.. Jag hoppas verkligen det går bra för litenhetskänslan är så fruktansvärt orolig..
Hur det gick hos min bästa tandläkare? Jo, jag hade inga hål o det finns inte tillstymmelse till karies.
Karies - En av de två vanligaste sjukdomarna i världen. Upplösning av emalj och dentin (tandben) genom syror som bildas vid nedbrytning av födans kolhydrater genom bakterier
Och det är jag tacksam för eftersom jag blir fullkomligt paralyserad om någon sätter en borr i mina tänder.
Fast jag vet inte om min sjukdom är bättre fast den kommer på andra plats..
Parodontit - Inflammation i tandens stödjevävnader (parodontium) vilket leder till tandlossning. Den andra av de två vanligaste sjukdomarna.
Fast jag är, som vanligt, lite unik eftersom det oftast brukar vara famtänderna som ryker.. Hos mig sitter de benhårt! Däremot är tuggtänderna o mycket stor farozon..
Min bästa tandläkare ska börja samarbeta med en specialist och den ville ha några patienter att jobba med. Hon frågade om jag var intresserad för hon tyckte jag var på tok för ung för att tappa mina tänder. Hade jag inte varit stressad så hade jag tackat henne för komplimangen! Som det var nu så kunde jag ändå, trots inre mardrömsbilder, bara nicka Ja tack och stammande tacksamt ta emot hennes erbjudande för jag vill ju kunna äta hårdbrödmackor med ost eller leverpastej, ända till jag lägger mig i urnan och sprids för vinden..
På måndag kl 19:20 ska jag träffa paradontologispecialisten..
Att bara tänka på saken gör att jag vill krypa in i en jättekokong och aldrig komma fram mer..
Men min bästa tandläkare lovade att hon skulle vara med och det är jag fruktansvärt tacksam för!
Till råga på allt så ringde ex-grannen o frågade om jag kunda ha vaktvovvarna i helgen. Den som skulle haft dem hade fått löptikar hemma o då passar det sig inte riktigt med ett par hopplösa hårbollar svansande runt hur som helst.. O jag mitt lilla mähöä kunde ju inte annat än tacksamt säga Ja, jag vill gärna ta hand om vaktvovvarna!
Men det är nog bra att jag får något annat att tänka på o göra i helgen för måndagen skrämmer mig så det gör ont i hela mig..
Annars är det mest kaos på jobbet.. men något annat kan man väl inte räkna med i början på en omorganisation. O liksom vi är ju bara 3:dje dagen.. Det blir nog bra när vi får skava in oss.. Hoppas jag i alla fall.. Annars får de väl omorganisera en gång till..
Har tänkt men inte hunnit ringa bilglasmästaren o fixa stenskottet som jag fick anmärkning på förra året besiktning.. o sen måsta jag boka tid på bilprovningen innan det blir körförbud.. Men det behöver jag ju inte göra idag eftersom den får rulla ända fram till sista november.. o dit är det väääldigt långt..
Har varit lite skakig en vecka för idag hade jag tandläkartid.. Huvva mig.. När jag kom dit såökade pulsen mycketmycket.. o när jag satte/la mig i stolen så dunkade det nästan i öronen.. Ändå vet jag att min tandläkare är världens gulligaste o jätteförsiktig. Men, det är svårt o jobba bort gamla inrotade tankar som kommer sig från att "någon" alltid och vitt o brett berättade att hon tyckte det var så hemskt o det värsta hon visste var att gå till tandläkaren..
Absolut, jag tycker man ska berätta om känslor, men någonstans är det ju bra om det blir en någorlunda jämnvikt mellan ont och gott.. Det enda jag minns är ont.. Fast jag har ju lite dåligt minne..
Lunchade med en god vän, Y, i måndags och vi pratade om negativa och positiva reaktioner man kan få. Y hade arbetstränat på en avdelning på hennes jobb och sen fick hon fast tjänst där. När hon berättade det för den som varit hennes handledare, som varit jätte trevlig hela arbetsträningsperioden, så fick Y en lång harang och ifrågasättande varför deras avdelning alltid ska ta över människor som inte vill, inte orkar och gör ett uruselt jobb..
När Y berättade det så kände jag ända in i hjärtat hur ont det måste ha gjort att få höra något sådant.
Dagen efter hade handledaren kommit o bett om förlåt för vad hon sagt för det var inte personligt menat mot Y, och hon hade också haft med en fin förlåtpresent.
Det här är 4 år sedan och trots att handledaren, som numer är jobbkompis, inte alls är otrevlig när hon säger eller påpekar något så blir Y liten och osäker. Jag förstår henne för jag är själv likadan. Negativa minnesbilder är så mycket starkare än positiva. *skumt* Men det handlar väl, liksom mycket annat, vad o vilka som påverkat oss från början..
Y är i alla fall en väldigt förståndig kvinna som börjat prata om sina känslor istället för att fortsätta i gamla fotspår o försöka negligera dem. Vi kom tillsammans fram till att hon skulle försöka ha den positiva dagenefterbilden framför sig.. Jag hoppas verkligen det går bra för litenhetskänslan är så fruktansvärt orolig..
Hur det gick hos min bästa tandläkare? Jo, jag hade inga hål o det finns inte tillstymmelse till karies.
Karies - En av de två vanligaste sjukdomarna i världen. Upplösning av emalj och dentin (tandben) genom syror som bildas vid nedbrytning av födans kolhydrater genom bakterier
Och det är jag tacksam för eftersom jag blir fullkomligt paralyserad om någon sätter en borr i mina tänder.
Fast jag vet inte om min sjukdom är bättre fast den kommer på andra plats..
Parodontit - Inflammation i tandens stödjevävnader (parodontium) vilket leder till tandlossning. Den andra av de två vanligaste sjukdomarna.
Fast jag är, som vanligt, lite unik eftersom det oftast brukar vara famtänderna som ryker.. Hos mig sitter de benhårt! Däremot är tuggtänderna o mycket stor farozon..
Min bästa tandläkare ska börja samarbeta med en specialist och den ville ha några patienter att jobba med. Hon frågade om jag var intresserad för hon tyckte jag var på tok för ung för att tappa mina tänder. Hade jag inte varit stressad så hade jag tackat henne för komplimangen! Som det var nu så kunde jag ändå, trots inre mardrömsbilder, bara nicka Ja tack och stammande tacksamt ta emot hennes erbjudande för jag vill ju kunna äta hårdbrödmackor med ost eller leverpastej, ända till jag lägger mig i urnan och sprids för vinden..
På måndag kl 19:20 ska jag träffa paradontologispecialisten..
Att bara tänka på saken gör att jag vill krypa in i en jättekokong och aldrig komma fram mer..
Men min bästa tandläkare lovade att hon skulle vara med och det är jag fruktansvärt tacksam för!
Till råga på allt så ringde ex-grannen o frågade om jag kunda ha vaktvovvarna i helgen. Den som skulle haft dem hade fått löptikar hemma o då passar det sig inte riktigt med ett par hopplösa hårbollar svansande runt hur som helst.. O jag mitt lilla mähöä kunde ju inte annat än tacksamt säga Ja, jag vill gärna ta hand om vaktvovvarna!
Men det är nog bra att jag får något annat att tänka på o göra i helgen för måndagen skrämmer mig så det gör ont i hela mig..
Kommentarer
Trackback