Ju mer jaget..

.. tänker desto mindre kommer det ut.. ord alltså.. Men det gör inget för då kan hon fundilera lite till..

Meilade till ringsekreterarfröken igår att jag inte kan komma på lördag.. och inte heller resten av kursen.. Inte för att jag inte vill gå men orken fattas just nu.. jag kan ju fortsätta, eller börja om en annan gång..

En liten orsak är nog kanske att jag brukar bli så snabla trött på våren när det börjar tina.. och när det tinar så blir det så himmelens tungt att vara ute o gå.. till o med när man kör bil så känner man hur leran suger tag i däcken och gör allt för att man riktigt ska känna att den vill stoppa en.. Om det är grått, mulet eller soligt spelar inte så stor roll men låt försjuttsingen vägarna torka upp.. Så fort jag sätter foten i leran så känns det som att jag ska fastna och bli stående där och då.. stirrande på all brunsvart fulsnö som finns runt ikring.. Var försvann den vackra vita gnistrande snön.. hmm.. förhoppningsvis kommer väl träden snart att sätta färg på tillvaron..

En annan orsak till orkeslösheten är nog kanske att jag ser Hela flyttprojektet istället för små delar som blir en helhet.. Ju mer jag tänker på vad jag behöver ha med mig och vad som ska förpassas till återvinning desto jobbigare blir det.. Inte så att jag har svårt att skiljas från saker när jag väl fundlirerar på om jag måste ha kvar det eller inte, men det blir så mycket på en gång..

Såg en dokumentär i eftermiddag.. Minus 58 grader.. Mikael Strandberg och Johan Ivarsson som färdas 10 månader och 350 mil
genom Sibirien.. I och för sig så kom dom hem för nästan 1 år sedan men det var spännande i alla fall!  Dom träffar människor som inte kan ta sig från ställen och de som gömmer sig av någon orsak.. men det som jag tänkte på är att människor hjälper varandra och de säger att de träffar de finaste människorna de någonsin mött.. När de ligger i tältet på nätterna o huttrar så de knappt kan sova så tänker de på att det finns de som hade det kallare..

Dom hade planerat färden länge och visste vars dom skulle.. men när de väl var på väg så kunde de ändå bara ta 1 steg i taget.. Själv ska jag bara genom 74 m2 och 11 kilometer på drygt 2 månader..

Lite perspektiv är nyttigt ibland.. eller kanske rätt ofta... tror jag..

I går bakade jag en kaka; Cappucino con Amore! Behövde bara tillsätta vatten o olja.. tillomed bakformen fanns i kartongen.. Väldigt behändigt! God var den också eftersom den numera är uppäten.. troligtvis av den däringa käringen som flyttat in..
I dag har jaget lyckats städa bilen.. o det är inte fy skam för någonstans måste det ju börjas.. o så har jag skrivit upp mig för en tvättstugedag.. fast jag måste kolla vilken dag jag bokade för det har jag glömt..

Nu när det är som mest lerigt ute är jag, men bara Lite, tacksam att jag är ensam för vovsan drog med sig mycket sand in.. och sanden saknar jag inte.. Men från i morgon till söndag får jag återuppleva lite sandhistorik.. Jaget har ännu en gång fått förtroendet att ta hand om grannens ögonstenar.. *GLAD*


Kommentarer
Postat av: Lena

Du har härliga perspektiv tösen...Så roligt att du har hittat Mikaels sida. Min syster yster har gjort dokumentären om hans Titti bland annat...

Postat av: Excessa

Tack! Ja, dokumentärer är spännade.. man får vara med på resor man knappt ens tänkt på går att göra.. o det ger verkligen perspektiv till ens egen tillvaro.. o Väldigt mycket mer underhållande än dokusåpor där det mest, tycker jag, handlar om att vinna o vara värst..

2006-04-25 @ 18:23:49
URL: http://excessa.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback