Dagen i dag..

.. började rätt okej.. det var inte så många dagsjobb kvar o så var det ju bästa Vickan2 som kom i morse.. o då börjar det hända grejor på en gång.. o glad är hon.. (fast det kanske beror på att hon har glada jobbkompisar ;)
Men jag känner mig lite bekymrad för bv1.. tittade på nästa veckas klara jobb o hon har iväldigt få av dem.. Har försökt på ett snällt sätt säga att hon måste titta framåt och inte enbart på nästkommande dag men det verkar inte som att hon hör mig.. eller också hör hon men känner sig alldeles för stressad för att ens hinna tänka på annat.. Det är så snabla svårt och egentligen är hon utbildad i ett yrke som är så långt bort från vårat som det, nästan, går att komma.. och jag tror och gissar att vårt jobb inte känns som någon höjdare för henne.. Själv har jag haft ett jobb där jag inte alls kände mig hemma med uppgifterna och det gick så långt att jag till slut visste vad jag skulle göra när jag åkte till jobbet, och när jag åkte hem visste jag vad jag glömt att göra.. tiden däremellan var en enda lång minneslucka som resulterade i sjukskrivning.. Jag önskar inte en endaste människa en sådan jobbkänsla!
Men de gånger hon får akutjobb så kan inte vi andra alltid finnas där o hjälpa henne lösa problemen för vi har ju fullt upp med det vi gör.. o ska någon av oss hjälpa henne så är det ju 2 som jobbar med ett jobb.. o det är ju inte riktigt meningen..

Men sen rätt vad det var så ringde de från bussgods.. - Ni har ett paket från Ske-å att hämta här! - Ja, nämen vad kul, sa jag.. - Ja, det blir väl en bra början på fredagen och julen?! - Absolut! Jag kommer direkt! Frågade de andra om de tyckte jag skulle hämta det o de sa JAA i kör.. Traskade leende iväg med musik i öronen.. Han i luckan tyckte jag var snabb, men kan man vara annat när målet är 1,6kg godis från en av våra goda kunder! hmm.. efter jul kanske jag inte är lika snabb.. ;-)

Råkade gå förbi flirtis rum o han började prata så jag stannade några minuter extra.. en annorlunda pratstund jämfört med i fikarummet.. Inte alls flirtigt.. mer personligt stillsam om förväntningar och svårigheter inför stundande julhelg.. Han är omtänksam om de sina.. Tyvärr glömde jag fråga vars de skulle på After worken och när de tittade in o sa Hej då så satt jag i telefon o hann inte med.. Men det gör inte så mycket för jag kände mig så snabla irriterad och o-trevlig..

Först o främst så ringde en kund halv 4 o beställer lite svårjobb till måndag morgon.. - Ja, du är ju lite sent ute så jag kan inte lova något! Men vi ska försöka! - Vad, är jag sent ute??? Inom mig fick jag en bild om en tappad haka.. - Ja, det är fredag eftermiddag o vi har andra kunder som beställt tidigare så det kan bli problem!  Helst av allt hade jag velat fråga om hon var riktigt klok.. tror du att vi bara sitter o väntar på att just DU ska ringa? Inbillar du dig att vi ska möblera om i all vår planering bara för att DU behöver hjälp? Det kändes som om all vänlighet som finns i mig försvann till långbortistan och tårarna lurade i ögonvråna.. jag lyckades dock knyta ett snöre om allt detta och sa, med en tung suck, att vi skulle göra vårt bästa.. Och vi lyckades.. Men på ett sätt är jag inte glad för det, för det gör ju att hon kanske fortsätter ringa sent när hon behöver hjälp.. Det är absolut inte första gången hon är sen och vi har ibland misslyckats med hennes jobb trots att vi försökt trolla med knäna.. Kanske har även hon lite för mycket som ligger på hennes axlar, men vi kan inte ta ansvar för hennes arbete för vi har fullt upp med vårat..

Sen ringde ännu en kund.. - Vi har beställt, och fått, en hammare till på tisdag, och det är vi glada för. Men vi skulle även behöva en skruvmejsel! Har du något alltiettverktyg som klarar av båda sakerna? - Njaa, det är ju 2 helt olika saker tillverkade i olika fabriker.. *suck* - Jaha, men verkmästaren säger att vi måste ha båda delarna! - Okej, det betyder att vi kanske måste importera något av dem men ni är beredda på att ta kostnaderan? -Ja, vi måste för verkmästaren säger det är ett sÅ viktigt jobb! I jaget så snurrade huvudet och ut o in kändes avigt.. Irriterad o sur men för att inte explodera så klampas det i golvet o smälls i dörrar.. Hjälplösheten lurar i bakgrunden.. För att rensa lite gick jag ut o rökte en stund och struntade helt i måndagsjobben.. Bästa jobbkompis o bästa vickan2 var alldiles tysta men de förstod nog mitt humör.. o det var inte på dem jag var irriterad.. inte heller på hon som ringde för hon är bara en förmedlingslänk till någon annan..

När jag kom in igen så sa jag att jag hatade jobbet.. och det gjorde jag, verkligen hatade jobbet! Bv2 frågade om jag menade det och just då gjorde jag det.. men jag sa att det var jobbet och att dem, bv2 och bj, tycker jag väldigt mycket om! Det är jobbet med allt krångel o mixtrande o kunder som inbillar sig att vi kan trolla med lilltårna..
Ringde tillbaka till kunden o frågade lite saker.. redde ut förhållandena som kommer att vara på tisdag.. sa att jag var lite förvirrad och det var de också.. Tog tacksamt emot en livlina som bj slängde ut.. möblerade om o trixade hit o dit.. ringde o meddelade att det mesta var ok.. det blir en halvimport + det ni hade.. o bad att de skulle faxa ritningarna till halvimporten.. När det kom papper så bläddrade jag igenom dem.. det var otäcka papper som fyllde på tårkanalerna.. Och trots alla besvärligheter så är jag ändå tacksam att jag sitter som en mellanhand och inte behöver vara mitt i allt..

Mitt i allt detta så missade jag alltså en kväll med flirtis o andra trevliga människor.. men det är skönt för då får jag tillfälle att tänka efter.. skriva av mig.. låta tårarna som knackat på få komma ut.. hmm.. eller gick jag månntro miste om chansen att finna en Axel att luta mig mot..

I dag är jag Tacksam..
för att jag kunde gå hem när jobbedagen var slut..
för att det är fredag och att jag är ledig ända till måndag morgon..
för stillsamt skönt prat med J..
för leenden och skratt som bj och bv2 gett mig idag..
för att jag inte skrek rätt ut till halv 4-kunden..
för att jag, hittills, inte råkat ut för våldsamma människor som slår, förnedrar, misshandlar och kränker mig (och sen blånekar att de alls gjort något)..

I dag är jag Tacksam för att jag är jag..

Kommentarer
Postat av: Nina på Johangården

Jag tycker att ditt jobb låter... just det, jobbigt. Fast jag kanske är lite känslig för just jobb?

Postat av: Excessa

Nina.. Nej, du är inte alls känslig. Det har varit en fruktansvärt jobbig höst med, framför allt, för lite personal. Men förra veckan fick vi reda på att det finns en ljusnande framtid..

2006-12-21 @ 20:40:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback