Hittade en maskin..
Den är kul sonettmaskinen! När jag gjorde en sonett till bloggen för ett tag se'n blev det så här (notera att jag har exakt samma slut som du - själslig gemenskap? :-)):
Vad snabbt ens liv helt plötsligt kan forcera!
Men självmord vill man inte alls begå
Det är alls inte tid än för ridå
Man har en lya där man kan kampera
Nu har man tid att göra mycket mera
Det mål man har i sikte ska man nå
Men vänta, vad är det som krånglar så?
Ens kropp, ens minne allt tycks haverera
Kan någon enda människa förklara!
Än finns det plats för vin och romantik
Man saknar pengar, liksom lust att spara
Man får en filt. Man tuggar på en flik
Man hävdar att man luffat i Sahara
Man tvingas hålla ut tills man blir lik
Tant.. Underbart! O visst måste det, om något, vara själslig gemenskap! :-))
Nu har jag bild på väggen!
å sonetter - det gjorde jag mycket e gång i tiden...
jag vet inte varför jag inte länkat till dig förr - men gör det nu!