Trött, trött, trött..

.. på att chefen kommer in o pratar om att vi har så lite att göra.. trött, trött, trött.. på att hon ser ner på det dom, konkurrenten, gör.. när jag idag sa att dom gör precis samma sak mot oss som vi gjort mot andra.. så ser hon bara oförstående ut.. Hon berättade att hon pratat med en av "våra" frilansare och sagt att; ja, vi kan ju inte förbjuda dig att jobba för dem.. så ville jag bara skrika.. försökte säga att även om de andra betalar mindre så är det faktiskt en inkomst, o de flesta är i behov av en sådan..

Trött, trött, trött.. på att hon kommer o säger att hon "råkade" jämföra förra årets siffra med årets.. som om vi inte skulle märka det.. vi som tar emot beställningar o fixar dem..

Trött, trött, trött.. på att påminna henne om att de kunder som lämnat oss nog kommer tillbaka för alla säger att dom är nöjda med oss.. o de som ändå ringer till oss säger att det bara strular på det andra stället.. o i slutändan blir strul kostsamt för dem.. o då kommer de nog tillbaka.. fast det är ju bara vad jag tror.. o jag kan inte speciellt mycket om hur det fungerar bland topparna som bestämmer..

Till idag skulle vi skicka in en medarbetarpresentation.. har gruvat mig lite.. funderat på vad jag ska skriva om jaget.. vad kan de andra tänkas vilja veta.. men kom på att det har jag ingen aning om.. så jag berättade bara lite om mig.. inte allt.. bara lite..  men det var jag som berättade.. Men när jag gör sånt så kommer den där hornbeklädda rösten o knackar på axeln o viskar i örat; men så där kan du väl inte skriva.. ingen annan skriver så där.. vad ska dom andra nu tro då.. o den kommer att få mig att tro att vänliga ord bara är ironi.. förklädd elakhet..

Idag vände jag på huvudet o tittade på rösten.. frågade; Är du avundsjuk.. eller rädd.. i så fall är det upp till Dig.. för jag är bara jag.. o kan inget annat vara.. än mig själv.. o tycker någon att det inte är bra så vad är det med det.. Jag tar bara emot det braiga.. resten lämnar jag till sopstation.. o den ligger inte i min mage!

Vilken himmelens Tur att man, jag, bara kan ändra på mig.. för tänk vilket slitgöra jag annars hade fått göra..

Oj, vad otrött jag helt plötsligt blev..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback