Vaknade..
.. och kände mig mer utvilad än jag brukar göra när larmklockan ringer.. fast ögonen var fulla i grus.. och morgonhandlingarna kändes lite långsamma.. men jag kom ihåg att ta finkläder på mig eftersom vi skulle på julgalan direkt efter jobbet.. de andra hade med sig ombyte men jag kände att jag ville vara lite fin även på jobbet.. *skumt*
Lugn förmiddag men lite stressig lunch eftersom jag hade massagetid kl 12,00.. men jag hann både äta, dricka kaffe o springa ner o ta lite luft.. ser på långt håll någon som sakta kommer gående.. o det känns som att hela jag lyser upp och omgivningen försvinner till någon annanstans.. hmm.. tunnelseende.. o det är inte rekommenderbart.. har vart inne i den svängen en gång själv o då blev jag sjukskriven, vilket ledde till att jag, så småningom, började läsa på KomVux. och sen halkade in på ett bananskal till jobbet jag har i dag.. hmm.. o hade jag inte halkat in på detta jobb hade jag aldrig träffat tanterna M.. o så några till då..
Fick många uppskattande kommentarer om att jaget var fin idag.. o även uppskattande blickar.. ;-) o en tjej kom in o tyckte jag var skitsnygg i min svarta skinnjacka.. -Den skulle du ju ha varje dag! - Tack, sa jag.. men jag tror inte det, för den är reserverad för speciella tillfällen.. o hade jag den varje dag så skulle nog uppskattningskommentarerna minska.. för då vart ju finheten vardaglig.. o färresten så är jag nog helst mest bekväm till vardags.. men jag kan tänka mig fundilera på om det ibland finns speciella dagar även till vardags..
Hann möta tant M innan hon gick vid lunch.. gav, och fick, den varmaste kramen man kan tänka.. Kramar är sköna!
Julgalan.. tjaa.. långbord för 2000 (?) personer i en idrotthall.. uppträdande med någon julsång o däremellan 15 minuter fylld av massa prat och sorl.. tänkte att det mest liknade en hönsgård.. Vem hörs mest o vem syns mest.. Men det är inget fel i det.. för vi behöver alla bort o släppa vardagen en stund emellanåt.. men allt pratet och sorlet gör att jag inte kan urskilja vad någon säger så det blir bara jobbigt att sitta i en sådan miljö.. Jag ser på de andra att de säger något till mig men om jag ska kunna höra vad de säger så måste jag nästan stoppa örat i mun på dem o hur kul är det på en skala.. Ibland kan jag läsa på läpparna o gissa mig till vad de säger o utifrån deras minspel försöker jag nicka eller skaka på huvudet.. ibland ser jag bara deltagande ut men jag har inte minsta koll på vad de säger..
Påminner mig om när jag bodde i Ö-Torneå.. en tjej frågade om jag kunde finska.. -Jovisst kan jag det..jag kan säga tack på finska.. men inget mer.. Då skrattade hon o sa att på mitt minspel så såg det ut som att jag förstod allt de sa, och att hon trodde att jag bara var lite blyg.. Men jag kom på att om man tittar på en människa och speglar deras ansiktsuttryck, oavsett om man förstår dem eller inte, så är man ändå deltagare i samtalet..
Själv släppte jag galan redan vid halv tio eftersom jag var tvungen ( ! ;) att åka o hämta hårbollarna som ska vara här o vakta mig ända till söndag kväll.. o det var befriande att ta en promenad med hårbollarna i mörkret och dimman..
Nu är det nog dags att bädda ner sig för hårbollarna är morgontidiga.. men det gör inget för då blir det en prommis o sen kan jag äta en lång skön frukost.. o efter det får jag lura lite om jag vill.. o att lura lite är gott när det är helg..
Kom ihåg va rädda om Er! o försök samla på leenden värda att bevaras i minnet!
Lugn förmiddag men lite stressig lunch eftersom jag hade massagetid kl 12,00.. men jag hann både äta, dricka kaffe o springa ner o ta lite luft.. ser på långt håll någon som sakta kommer gående.. o det känns som att hela jag lyser upp och omgivningen försvinner till någon annanstans.. hmm.. tunnelseende.. o det är inte rekommenderbart.. har vart inne i den svängen en gång själv o då blev jag sjukskriven, vilket ledde till att jag, så småningom, började läsa på KomVux. och sen halkade in på ett bananskal till jobbet jag har i dag.. hmm.. o hade jag inte halkat in på detta jobb hade jag aldrig träffat tanterna M.. o så några till då..
Fick många uppskattande kommentarer om att jaget var fin idag.. o även uppskattande blickar.. ;-) o en tjej kom in o tyckte jag var skitsnygg i min svarta skinnjacka.. -Den skulle du ju ha varje dag! - Tack, sa jag.. men jag tror inte det, för den är reserverad för speciella tillfällen.. o hade jag den varje dag så skulle nog uppskattningskommentarerna minska.. för då vart ju finheten vardaglig.. o färresten så är jag nog helst mest bekväm till vardags.. men jag kan tänka mig fundilera på om det ibland finns speciella dagar även till vardags..
Hann möta tant M innan hon gick vid lunch.. gav, och fick, den varmaste kramen man kan tänka.. Kramar är sköna!
Julgalan.. tjaa.. långbord för 2000 (?) personer i en idrotthall.. uppträdande med någon julsång o däremellan 15 minuter fylld av massa prat och sorl.. tänkte att det mest liknade en hönsgård.. Vem hörs mest o vem syns mest.. Men det är inget fel i det.. för vi behöver alla bort o släppa vardagen en stund emellanåt.. men allt pratet och sorlet gör att jag inte kan urskilja vad någon säger så det blir bara jobbigt att sitta i en sådan miljö.. Jag ser på de andra att de säger något till mig men om jag ska kunna höra vad de säger så måste jag nästan stoppa örat i mun på dem o hur kul är det på en skala.. Ibland kan jag läsa på läpparna o gissa mig till vad de säger o utifrån deras minspel försöker jag nicka eller skaka på huvudet.. ibland ser jag bara deltagande ut men jag har inte minsta koll på vad de säger..
Påminner mig om när jag bodde i Ö-Torneå.. en tjej frågade om jag kunde finska.. -Jovisst kan jag det..jag kan säga tack på finska.. men inget mer.. Då skrattade hon o sa att på mitt minspel så såg det ut som att jag förstod allt de sa, och att hon trodde att jag bara var lite blyg.. Men jag kom på att om man tittar på en människa och speglar deras ansiktsuttryck, oavsett om man förstår dem eller inte, så är man ändå deltagare i samtalet..
Själv släppte jag galan redan vid halv tio eftersom jag var tvungen ( ! ;) att åka o hämta hårbollarna som ska vara här o vakta mig ända till söndag kväll.. o det var befriande att ta en promenad med hårbollarna i mörkret och dimman..
Nu är det nog dags att bädda ner sig för hårbollarna är morgontidiga.. men det gör inget för då blir det en prommis o sen kan jag äta en lång skön frukost.. o efter det får jag lura lite om jag vill.. o att lura lite är gott när det är helg..
Kom ihåg va rädda om Er! o försök samla på leenden värda att bevaras i minnet!
Kommentarer
Trackback