Lördagen..

.. var på väg att bli en katastrof eftersom jag vaknade vid halv sex o kände mensvärken börja komma.. Men tack vare att jag vaknade kunde jag ta ett par värkbrustabletter o pyssla med lite egenhändigt handarbete och lyckades mota olle i grind, somna om o vakna smärtfri.. Vet inte varför men det verkar som att värkbrustabletter är det enda som fungerar för mig. Har testat alla möjliga olika värktabletter men inget funkar lika bra som brus.. fast då ska de tas just när värken börjar komma smygande för när den väl kommit igång så hjälper ingenting..
Vad egenhändigt handarbete är tänker jag inte skryta med för det är något som är väldigt privat o inget man, Jag, springer runt på stan o gör..

Vaknade i lagom tid och hann med långfrukost o lite filofiserande innan jag åkte iväg till extrajobbet. På vägen dit funderade jag på när jag sist hade varit där, hmm, kanske 2 år sedan.. Många ansikten var dock välbekanta när jag kom dit o och leendena började anfalla mig redan i entrén.. Härligt!
När jag väl hittat min plats så gick tiden fruktansvärt fort.. jag hann inte ens med att vända sidor i programmet men tack o lov så fanns det kunder som hjälpte mig hålla ordning på vilket lopp det var som var aktuellt.. Att tiden gick fort beror nog på alla leenden jag fick.. förväntansfulla leenden.. lyckliga, glada, flirtiga och vinnande leenden.. Och mitt i alltihop så var det en kille som inte kunde hålla tyst; Fan, vad Gullig du är! sa han o log med både mun och ögon.. För en hundradels sekund var jag på väg att slå ifrån mig hans ord men tack o lov så ändrade jag mig och bestämde mig för att tacka och ta emot så jag mötte hans blick, sa Tack och log lite extra.. Resterande timmar gick ännu fortarare än första halvan o rätt vad det var så var det slut.. lite drygt 5 timmar försvann i ett litet nafs och jag hann lagom hem för att rätta jobbtravet.. hmm.. av TV-bilderna var det tydligen soligt och mycket folk på Umåker.. ;-)

Lördagkvällen blev väldigt lugn.. småkikande på än det ena än det andra.. chattade lite o blev varnad för att jag skrev F-n.. Men reglerna är såna så jag tar min varning med ett skratt.. Ringde en värmlänning som brukar vara där och fick ett långt trevligt samtal med många leenden och skratt.. Sen somnade jag väldigt sent, eller rättare sagt långt efter midnatt så det kanske var tidigt på morognen.. Nä, det var nog mer mitt i natten..

Sex dagars arbetsvecka sätter dock sina spår så igår var jag bara fruktansvärt trött o gjorde just ingenting.. förutom fortsatt upptäckande av min nya röda mobil.. Lyckades ladda hem MMS- och WAP-inställningar.. sms-pratade med T o börjar få lite hum om tekniken.. Visst trycker jag på fel knappar ibland men det gjorde jag också med mina andra mobiler.. Övning ger färdighet och jag fortsätter träna och hitta genvägar till menyer.. Och det är så himla roligt att lära mig något nytt..

Söndagkvällar kl 21,20 är lite heliga för då är det
Six feet under.. en underbar serie om en dysfunktionell familj som jag följt nästan ända från den började.. Att jag tycker den är underbar beror kanske på att jag känner igen mig så mycket, eller rättare sagt känner igen beteendena hos mig och min uppväxt..

I morse vaknade jag en liten stund innan ordinarie jobbbörjan och sÅ skönt att jag kom ihåg att jag var/ÄR ledig.. Långfrukost och slappande.. var iväg o handlade o plockade undan lite.. Njuter av att bara vara med mig själv.. för trots den livgivande energi som jag fick i alla leenden i lördags så behövs tid till vila.. för utan vila överlever ingen..

I går sms:ade T att h*n var rädd för ett möte idag.. På sätt och vis förstår jag rädslan, och jag kände också igen den från andra gånger h*n varit det.. sms:ade tillbaks och förklarade hur jag uppfattade saken och sa åt h*n att överlevt andra gånger känslan kommit så det var "bara" att marschera iväg idag! Ibland behöver man en liten puff och ett par ord av någon som tror på en, för rädslan kan sätta skygglappar och göra att man inte vågar.. Ju större rädslan blir desto mindre blir tilltron till ens egen kraft och ork.. Alldeles nyss fick jag ett sms att; "Det var inte lika smärtfullt att gå dit som jag trodde det skulle vara". Jag blir glad för T´s skull och det ger mig ett leende att bevara..
Fick ett brev på posten idag.. ett långt ett om en upplevelse som var full av förväntan.. att läsa det värmer ända ner i bramagen och känslotårarna får lufta sig.. Sköna känslor!
Det får mig att tänka på en film jag sett lite då och då.. Pay it forward..

 

Nu ska jag nog steka lite färsk lax, mixa broccoli och koka med bulgur.. till efterrätt blir det nog lyxig vanillaglass o färsk fruktsallad.. eller nåt åt det hållet..

Önskar Dig en skön valborg och 1:a maj!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback