Excessa

.. hela vägen till jobbet när jag cyklade hemmifrån i morse.. men tack o lov så var det bara npgra enstaka +grader så det vart inte speciellt svettigt.. Fast det kan ju också ha berott på att jag använde de lägre växlarna (o ändå fick jag sällskap av en liten mjölksyra ;) för jag har inget behov av att stressat trampa på som om djävulen är hack i häl på mig.. Jag är ute i så god tid att jag kan cykla några extra meter utan att komma för sent..

Många cyklar om mig o det verkar som att de trampar utav bara livet.. Jag kan förstå det för jag har varit där själv. O har man barn o familj som väntar så vill man nog hem så fort som möjligt.. Jag har också jagat minuter och skyndat, skyndat, skyndat till o från allt. Inbillat mig att jag tagit det lugnt för att jag kunde vara ute vid busshållplatsen 10 minuter innan bussen kom. Fast när jag stod där så glostirrade jag åt det håll den skulle komma från o trodde att jag missat den..

I och för sig så hade jag en vovsa då som jag ville tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans med, men jag tror inte att jag i längden tjänade något på min tidsstress.. Om jag ser tillbaka så var mitt tålamod inte alls det bästa.. förmodligen hade jag skygglappar som inte lät mig se hur tokigt jag tänkte för jag ville ju bara vara hemma så länge som möjligt o sen skynda, skynda, skynda hem efter jobbet..

I dag var vi 3 jobbare ända från morgonen, men ändå var gårdagen på ett sätt lättare.. det hände saker trots att det bara var bv3 och jag i flera timmar.. idag hade vi en väldigt massa jobb kvar efter lunch.. o ännu mer kvar efter em-fikat.. i går minskade jobben sakta men stadigt hela tiden och i morse var det inte alls mycket kvar.. Till i morgon har vi rätt mycket att ta itu med redan när vi kommer.. Jag har ryktesvägen hört att en av oss som jobbade idag bara jobbar till den sista april och jag tycker det är ett bra beslut som h*n tagit, att sluta alltså.. Det fungerar inte att bara sitta och stirra på ett jobb för att det ska lösa sig.. det enda som funkar är att ringa ringa ringa.. I värsta fall får man ringa flera gånger till samma nr för att alls få svar men så småningom får man, förhoppningsvis, napp..
Jag gissar att h*n skulle fungera väldigt bra på det jobb jag hade o där jag "bara" stirrade på saker o hoppades att de skulle lösa sig genom stirrandet.. Jag är Tacksam att vi alla är olika o passar olika bra till olika jobb.. o jag är glad för dens skull att h*n slutar istället för att vara kvar o dunka huvudet i väggen efter några fler månader av stirrande..

I morse kom S in o såg finurligt glad ut.. väntade flera minuter innan jag kunde avsluta mitt telefonsamtal o sen visade hon en bild på deras nya puppy.. Åh, så gudomligt söt han var, trots att han är en liten hund.. hmm.. alla valpar är ju små hundar.. i alla fall ett tag.. o en stor hund kan också vara liten.. o en liten kan vara stor..
Nu när S pratar om sin valp så får jag frågor om jag har skaffat en ny.. eller om jag tänker skaffa en ny.. dom frågar i all välvilja men det känns som en knivhugg varenda gång.. det funkar inte med en liten puppy när man är borta hela dagarna.. det funkar inte när man inte kan åka gå hem på raster o luncher (o jag vägrar bo mitt i stan!).. det funkar inte när man inte kan ha hund med på jobbet.. Hade en dröm att nya lokalen skulle ligga lite avsides på markplan med lite gräs utanför men så bidde det inte.. O jag trivs så himla bra på jobbet (trots allt gnäll) att jag inte vet vad annat jag skulle kunna byta till..  That´s life! Hårt o orättvist.. :-p

Vart lite lessen när jag cyklade hem o kom på att det bara var tisdag idag.. var ju sjuk att träffa lejonmadammerna men de träffas ju inte förrns i morgon.. fick tankar att jag skulle cykla tid men det verkar som det blir chans till snö i natt så jag hoppas jag har i alla fall en tjuga till bussen.. Annars är det väl bara att ta en morgonprommis.. o morgonprommisar kan vara sköna, har jag hört..

Nu känns det som att kudde ropar på en kram.. o Ior, Bitska Bettan o Vita Björn skriker snart; Kom, kom, kom o krama oss för Vi behöver i alla fall Dig! För vilken annan skulle vilja drumla runt i drömlandet med oss..

Gud,
giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan;
och förstånd att inse skillnaden.

Reinhold Niebuhr