Excessa

.. att jag numer har 4 bussar i timmen att välja mellan gör sig dagligen påmind.. fast egentligen är det 6 bussar de tider jag åker.. Förra vintern kunde jag åka med 07,10- bussen, eller 07,45- bussen... missade jag dem så gick det ju en vid 09,10.. men då kom jag en liiiiten anings sent till jobbet.. Avgångstiderna var däremot inte den hållplatsen jag stod vid utan ca 9 km åt andra hållet än vad slutplatsen var.. Det där gjorde mig lite stressad för jag hade ju ingen kontroll på När bussen skulle komma till min plats och alltså gick jag till hållplatsen till den tiden bussen skulle lämna hållplatsen som var 9 km innan min.. När det var sommar och barmark behövd jag bara vänta en liten stund.. när det var vinterväglag så kunde jag få vänta en kvart.. Det gjorde mig lite stressad.. Är jag sen? Kommer bussen eller har jag missat den? När sen bussen kom så var jag stressad för att jag inte skulle komma fram i tid och det gällde ju oftast jobbet. När jag blir stressad samtidigt som jag åker buss så sitter jag o "bromsar" trots att jag vet att jag inte kan påverka busschaufförens rattande.. Men bara känslan att nu är jag sen i kombination med kontrollbehovet var en liten hemsk plåga..

Fast kontrollbehovet har jag fått med mig från modersmjölken.. så jag trodde att det skulle vara så! That´s life! Blir man itutad att den enda som har kontroll är den som håller i ratten så vore det lite konstigt om man inte tar efter.. Har man inte kontroll så sitter man o "bromsar", sniper med mun och ifrågasätter chaufförens kunskap och erfarenhet.. ifrågasätter hastigheter och bromssträckor.. och det krävs mycket för att inte springa fram och ta över bussratten trots att man inte har det minsta erfarenhet av busskörning..

Tankarna kommer när jag läser en tonårsflickas ord efter att ha blivit utsläppt och befriad från flera års inlåsning av föräldrarna: Jag trodde att det var så här det skulle vara..
Tyvärr hittar jag inte artikeln jag läste så det kan ju ha varit medias ord på hennes känslor (litar inte rikigt på media.. )

Men det kan mycket väl ha hänt! Från dem vi lever, och tillbringar vår tid med, får vi våra "regler" och "etiketter".. Normaliseringsprocessen är fruktansvärt stark.. speciellt när man inte får/ges någon möjlighet att se något annat..
Och skulle man, av någon okänd orsak, ens fundera i egna banor så får man ifrågasättande (men VARFÖR..?) eller "dumförklaringar" (Men Lillla gummman.. !)..

Jag förstår om det finns de som inte förstår vad jag menar.. vet inte om det hjälper att jag exemplar lite..
Då (en gång för länge sedan ;) blev jag 17 år och 9 månader.. Körtkort stod skrivet i mina stjärnor! Började på körskola och skulle få övningsköra med både mor o far.. Med mor gick det bra ända till jag frågade om bilen verkligen skulle låta/ uppträda som den gjorde.. Det skulle jag inte gjort för då blev jag beodrad att stanna o så tog hon över ratten.. Med far gick det lite bättre för han var sällan hemma (o var han hemma så var han inte körbar).. eller så hade han fått order av mor att inte släppa ratten till mig.. 
Under samtliga (hmm.. överdriver jag nu?) buss- och tågresor vi tog ramlade ord om att chauffören åkte för fort, bromsade för sent, det var kallt, det var varmt, det var obekvämt,  mm mm Men i slutändan handlade det om att hon inte hade någon kontroll på varken hastighet eller bromssträckor.. Jag kan bara säga att det var inga trevliga resor att resa med.. Visst påverkades jag! Konstigt hade det varit annars efter att ha fått i sig känslan med modersmjölken! Inom mig bor det där kontrollfriket som är så rädd för att ha fel.. rädd för att säga ifrån för då kanske hon blir oomtyckt.. rädd för att någon ska komma o prata med hög röst för pratar någon med hög, och bestämd, stämma så har den ju Rätt..

Jo, jag vet, det är sjukt.. hjärnspöken som härjar.. o kanske är det mina kontrollspöken som är med mig på jobbet.. mmm... Behovet av fundlieringar är alltid återkommande..

Men!

När jag sitter på bussen så sitter jag avslappnad och bara åker med.. Och jag tycker, men tala int om det för nån, att det är lite karusellkulkänsla när bussen sladdar (rättare sagt; slirar lite) i kurvorna..

Karuseller och bergodalbanor.. Gillar sånt jag!

Ja just det.. fick lappen i handen 27 augusti 1981.. En uppdateringskurs ang nya skyltar o regler hade ju nog suttit rätt bra.. eller räcker det kanske att jag beställer tid hos optikern..