Excessa

..tillfälle kom inte idag.. fast ska man gå o vänta på det så blir det inget gjort.. för bra tillfällen skapar man själv..Tyvärr gick det om intet eftersom jaget är en liten fegis när det väl kommer till kritan.. men leendena var många liksom ögonblickarna..hmm.. för att inte tala om spegelbilderna.. snablar.. Tillfällena fanns för flera gånger kom vi in på hundprat o min helg med lejonmadammerna, och han är ju också en hundfantast.. hmm.. 

Men jag kan inte annat än le och skratta för jag känner mig så himla glad.. för snart blir det liv i luckan.. o vi ska mysa o gosa ända till måndag morgon.. Från början visste L o jag inte riktigt hur vi skulle lösa måndagsmorgonproblemet för hon kommer med tåget vid 9-tiden o måste vara på ett möte en halvtimme efter.. Först sa jag att jag kunde ta morgonprommisen hem till henne o lämna hundarna.. sen kom L på att jag kunde lämna dem hos mig eftersom bussarna är mer oftgående hit.. sen kom jag på att om hon lämnar sin bil här så är det bara för henne att hämta den tillsammans med hundarna..o sen kom L på den bästa idéen..hon kommer hit med bil o hundar o på måndag morgon tar jag bilen ner på stan o då kan hon hämta bilen o ta en prommis med tjejerna innan mötet.. Vilken himla tur att vi är kompisar för tillsammans är unikt smarta..

Minglet var mycket nöjsamt.. bj och jag skulle gå först men vi blev lite sena.. hmm.. efter bara 5 minuter var det någon som kom in o tyckte vi skulle komma in o umgås..hmm.. Gott snacks var det som de gjort i ordning.. men eftersom det var lite svårt att gå omkring o äta samtidigt som jag höll både tallrik o glas i handen så hittade jag en skön stol att sitta i.. fick sällskap av 2 trevliga människor..o så kom flirtis.. flera gånger.. alltså, pratade med oss.. o än en gång kom hundar på tal.. sen råkade en stor tavla fara på sniskan rätt in i jagets huvud.. oooppsi.. visst gjorde det ont men det gick inte hål..
Hade jag varit snabbtänkt så hade jag ju svimmat o måsta återuppväckas med en kyss.. men ännu en gång gick tillfället ur handen.. o sen måsta jag gå o jobba lite en stund..tänkte jag skulle gå förbi när jag stängt datorn men då var det mörkt överallt.. hmm.. Jag erkänner att jag ofta är smart men för det mesta är det en långsam smarthet som kommer några timmar efter.. men det var väl meningen att det skulle bli så.. för jag tror att saker händer när det är meningen att de ska hända.. Hur som helst, jag har en plan! som Sickan säger.. om den utförs och går i lås eller inte är en helt annan historia..men planera kan jag..
o för sjuttsingen, idag kan väl vem som helst fråga en trevlig männska om den vill följa med på en prommis.. o på hitta.se har jag redan hittat.. o telefoner är väl till för kommunikation.. Lite tråkigt är det att det regnar o blir isigt men de är duktiga på att sanda här ikring.. och i trevligt sällskap spelar vädret inte så stor roll för..o jag måste ju promenera med lejontjejerna..

Btw.. jaget var leende vacker nya halsbandet.. och många beundrade det.. Tusen Tack Gisan :-)
När L kommer ska jag fråga om hon kan knäppa mig.. har försökt med min mobilkamera men det blir inga bra bilder..

Idag har det blivit många leende ögonblick.. bilder att bevara i minnet..

.. var väldigt o-rolig.. vaknade flera gånger av hosta o hade svårt att somna om.. fundilerade på att stänga av larmklockan, strunta i jobbet o bara vara hemma o ta hand om jaget.. Fast innan jag hunnit slå av klockan så hade jag somnat om.. när jag vaknade var ögona fulla i grus, kroppen kände sig som en 90-åring o tankarna var på en annan planet.. men jag inställde mig ändå i god tid på arbetet.. som med alla tider jag har att passa så är jag hellre en kvart för tidigt än kommer i sista minuten o kastar mig in i sysselsättningen..

Första timmen hände inget intressant alls förutom att telefonerna var en anings lugnare.. och det var välbehövligt.. så jag trodde att även resten av dagen skulle bli lugn.. i o för sig så blev den ju det jobbmässigt för vi hade bara 120 jobb att fixa mot dagarna innan då det vart bortåt 160 jobb..

När jag gick till fikat så råkade jag slänga en blick åt flirtis rum o helt plötsligt o apropå ingenting, så började hjärtmuskulaturen arbeta.. o bena blev lite raskare samtidigt som kroppen vaknade till o sträckte på sig.. hmm.. det fanns flera bord med tomma stolar men jag satte mig vid tant M o E för där fanns det flest lediga sittplatser.. men tro inte att det fanns några baktankar för tankarna var ju på en annan planet. och där hade de stannat.. alltså måste det vara den djuriska instinkten som levde sitt eget lilla liv.. hmm.. Månntro det även var en annan djurisk instinkt som styrde stegen till samma bord som den första satt vid.. o ändå fanns det lediga stolar vid de andra borden där hans närmare jobbkompisar satt.. hmm..

Faktiskt så vet jag inte om jag gjort någe nytta idag för det känns som att jag varit någon annanstans.. lite disträ.. har kommit på mig att plötsligt fånle.. hmm.. på eftermiddagsfikat var det fullt vid fikaborden men hos mina fikakompisar får alla plats så jag fick också det..mitt emot.. Ibland är jag väldigt medveten om kroppspråk så jag satt mest tyst och studerade de andra.. hmm.. spegelbilderna for fram och tillbaka.. och var många.. men 8 av 10 verkade inte alls vara med i den spegeln.. hmm.. Skumt!

På bussen hem satt jag och tittade ut genom fönstret.. o i spegelbilden upptäcker jag någon som sitter o ser väldigt glad ut.. det är nästan så hon ler överdrivet mycket.. o kinderna blommar som ett par vackert röda äpplen..

På line dance-kursen blev det många variationer.. o L fick en förklaring.. tycker om hundar..ingen kostymkarl.. lika laster.. lagom ålder ( vilket inte menas med 20 år yngre ;) -Jamen bju med han på klubbdansen! Du har ju min bil o hundarna kan ligga där bak! O sen kan ni åka hem.. fast det var ingen bra idé för gammelmadammen måste ju få plats i sängen.. - Ja, just det, sa jag.. för så modig är jag ändå inte..

När jag åkte hem från kursen så kom jag på mig själv med att göra en gest som i sig egentligen är en ovana.. men med lite fantasi så kan den nog uppfattas som sensuell.. gissa om jag skrattade högt för mig själv.. Men jag lovar att det var ett Gott skratt!

Fast jag har en plan.. o om den slår väl ut o inget annat är ivägen, så kommer jag att utnyttja en karl i helgen.. för jag vinterdäcken kan inte fortsätta åka i baksätet eftersom jag, nästa vecka, behöver det när jag ska hämta hårbollarna.. Men för att kunna iscensätta den planen så behöver jag ha med mig tankarna i morgon så nu ska jag bara fixa en liten räkning o sen ska jag på date.. men John Blund..

Ännu en underbar dag har passerat och det känns som att jag vill vakna även i morgon.. Gott!

.. före larmklockan i morse.. o det var rätt skönt att ligga o dra mig lite.. o det var skönt att gå upp o vara lite mer än nästanvaken.. o det var skönt att sitta o äta frukost utan att behöva hålla koll på klockan hela tiden.. ändå blev de nästan bråttom de sista minuterna.. Morgnar är inte min starka sida för oavsett om jag vaknar före larmklockan eller inte så är tiden ändå lite knapp..

Förmiddagsfikat vart däremot mycket leende.. o det är ju lätt när det finns trevligt sällskap vid fikabordet.. lunchen blev stillsam och trygg tillsammans med en av tanterna M.. hon pratade om sin stuga vid norrbottenskusten o jag sa att jag kanske skulle komma o hälsa på henne.. - Men, det var ju precis det jag tänkte säga, säger hon på sin underbara norrbottensdialekt. Är du synsk? -Ja, ibland har jag nog lite telepatisk förmåga, säger jag.. Det både hörs o märks på henne att hon längtar dit, och snart är det vår så hon planerar arbetet så hon kan åka upp tidigt på fredag o vara där över helgen.. o hon hade tänkt på mig.. *Glad jag*

Nästan varje sommar tillbringade min bror och jag hos farmor o farfar i Sangis.. o att höra dialekter uppifrån ger mig en trygghet som jag har svårt att hitta någon annanstans.. jag känner ett lugn och hela jag andas ut på ett annat sätt.. Själv har jag inte någon utpräglad dialekt (tycker jag själv) efter att ha flyttat runt i närapå hela landet.. men jag gör mitt bästa för att dialektera mera.. bv2 är också norrbottning och har kvar sin dialekt och jag skulle nästan kunna bli kär i henne bara för det.. fast hon är på tok för ung för jaget..
Flirtis är däremot i lagom ålder.. när jag kom till em-fikat stod han vid kaffemaskin och frågade leende hur det står till med valpsjukan.. jaget log brett o sa - Jo tack, det är bara bra, jag skäller tillomed på natten när jag sover (lånade ett uttryck som jag fått i en kommentar ;).. han är fast övertygad om att jag snart kommer att ha en vovsa igen.. och javisst kommer jaget att ha det, den dagen en halvtidslön räcker till att försörja henne eller att hon hittar någon karl som kan göra det.. hmm.. snablar också, att jag inte passade på att fråga om han kunde tänka sig det..

Btw.. fick reda på, av en händelse, att det evenuellt kan bli förändringar snart som öppnar till lite förhandlingar och förändringar gällande friskvård före, under och efter arbetsdagen.. kanske jag ska börja vara sparsam med ekonomin, eller kolla om någon önskar en fodervärd till sommaren eller nåt sånt..

Idag fick jag nästan vårkänslor.. alltså såna som beror på vädret.. gick ut ett par minuter o lutade mig mot väggen.. blundade o kände solen småvärma mina kinder.. ljumma vindar viskade i mina öron.. från ett håll kom ett par klackar raskt gående o försvann knastrande.. några vinterskor knastrade i sakta mak i gruset.. och från taket droppade snön.. Tänk så underbart att känna vårkänslor i november.. Halkan däremot är inte det minsta rolig.. hade hellre haft några (eller flera) minusgrader så helgens snö önskat stannat kvar..

Kom på att jag behövde tvätta lite så jag sprang,, haha,, ner till tvättstugan o kollade om det var ledigt.. men vilket datum är det.. tittade på mobilen o där stod det 2006.07.11. och vilken snabla tur jag har: den 11:te är det ingen som bokat 19-21-passet.. springer upp o börjar plocka sortera.. stannar till o tänker efter.. hmm.. nej, det stämmer inte alls.. för det är ju inte den 11:te idag.. kollar almanackan o inser vad som blitt fel.. På jobbet skriver vi månad och sen dag.. men det är ju inte juli nu.. för i juli är det sällan isigt ute.. Jaajaa, sånt händer även den bäste.. Men jag har vatten, tvättmedel och ett handfat att skölja upp det viktigaste i.. o det var ju så de gjorde förr i tiden.. fast änu längre förr i tiden så gick de ner till sjön o högg hål i isen.. Jag är glad att jag kan stanna inne och att jag har varmvatten.. Och att jag har en handdukshängare som kan användas som torkställning..

Sen ska jag lägga mig o läsa om Safiya Hussaini som, när hon blir 13 år, blir bortgift med en man som är 40 år äldre.. hon föder honom 4 barn men när 2 av barnen dör i vattenkoppor förskjuter mannen henne och hon tvingas lämna hem och barn.. mm mm..
Ibland gör det så fruktansvärt ont att läsa hennes berättelse.. men jag behöver den.. liaksom ajg behöver andra berättelser oavsett hur stora eller små de verkar för den som berättar dem.. 

Och på fredag får jag förhoppningsvis en dator som är sÅÅ mye nyare än den jag nu har.. och snArt är det fredag.. =o)

.. lever sitt alldeles egna liv ibland och associationerna kan bli lite tokigt galna.. I morse bad jag bv2 skicka iväg några brev men när hon kom till våg- och frankeringsmaskinen såg hon ut som ett frågetecken.. - Va, är det ingen som har visat dig hur vågen fungerar, sa jag o reste på mig.. när jag kom runt mitt skrivbord så vet jag inte hur det blev men jag sa - Så här fungerar vågen.. o så sträckte jag ut armarna o bockade mig o sträckte på mig några gånger.. Jag hann tänka en tusendels sekund att hoppas hon inte tar illa upp.. Men det gjorde hon inte för efter någon sekunds ansiktsuttryck vad håller du på med så brast både hon o de andra två ut i gapskratt.. o det var ett gott skratt som bubblade upp flera gånger under dagen.. hmm.. undrar om jag har tittat lite mycket på sport månntro..

Lunchen blev väldigt trevlig med många leenden.. hmm.. associationerna lever sitt eget lilla liv där också, men det får de nog göra ett tag till.. o vad jag associerar till behöver ju inte alls stämma med vad någon annan tänker på.. hmm..

Var iväg o träffade lejonkompisarna och blev hjärtligt mottagen.. åh, det är så underbart med hundar för tycker de om en så visar de det på alla sätt de kan.. men det var också en nykomling där.. en liten ursöt valp, Z.. mysgoosig o pussig var han.. o så hade han sylvassa tänder men det gjorde inget..

Jag är glad jag har mina lejonägarkompisar för jag får gärna hålla i ett koppel både här o där.. o så får jag gärna träna med D när matte inte orkar.. o P vill väldigt gärna luta sig mot mina ben o bli kliad bakom örat eller på ryggen.. o idag blev I mycket glad när jag spelade lite boll med honom, o smög på bollen, o dribblade, o när jag sprang (?) ifrån han så kom han efter o lurade på mig kom o ta mig om du kan.. Kanske att jag kan bli lite kompis med honom också så småningom..

Så länge vi har kvar lokalerna vi sitter i nu så kan jag inte ha med någon hund eftersom flera är allergiska.. men om vi blir tvungna att flytta.. hmm.. då kanske det skulle lösa sig.. Fast jag vill egentligen inte flytta därifrån eftersom de fika- och lunchkompisar vi har är mycket trevliga..

Hmm.. undrar om jag skäller, ylar eller gnyr på nätterna..

.. känns lite dämpade för det ligger lite snö på backen.. det är ca 2 cm.. men 2 cm kan göra mycket.. betänk bara hur stor,,, liten,,, en snöflinga är.. det krävs många snöflingor för att det ska bli 2 cm snö på backen.. men gatljuset är underbart och backen är vacker.. liksom de frostprasslande björklöv som fortfarande hänger kvar..

Och genom balkongdörren så smyger sig in en vinterluft som länge varit saknad..

Ja, ibland är livet rätt skönt att vara i..

.. vansinnigt kaotisk jobbedag idag.. insamtalen var i total majoritet så det kändes som att försöka stappla fram i midjehög lervälling.. en var väldigt irriterade på att vi inte fixat ett jobb för onsdag nästa vecka.. hon hade dessutom ringt i måndags och mejlat i går.. men jag har inte hunnit ringa på dem eftersom så många behöver hjälp nU! Men jag förstår henne för hon måste skicka kallelse till sin kund.. fick till slut tag på de tänkbara kandidaterna men ingen av dem kunde.. lyckades också kolla ett annat men den människan fick jag inte tag på.. var in o diskuterade ärendena med chefen och hon hade inga förslag, så jag ringde tillbaks till kunden o sa Tyvärr, vi kan inte greja detta.. varken det första eller andra.. ooo vilket bemötande jag fick för hon var inte alls glad.. sen kom chefen in o sa att hon kanske kunde fixa saken, hade jag ringt kunden? Ja, men gör vad du kan, sa jag.. några minuter senare kom chefen in, log och jublade av glädje för hon hade fixat ärendet och kunden var sÅ nöjd när hon ringde och meddelade det..  själv var jag bara trött, less och besviken på mig själv att jag inte fixat det, och utskällningarna jag fått gjorde ju inte saken bättre.. självfötroendet och självkänslan var med andra ord i bott, så det enda jag såg var skadeglädje.. o självkänslan åkte än längre in under isen.. för hon fixade det men inte jag.. o fy i h-vete vilket dåligt jobb jag gör.. men så jag tänkte efter lite.. hörde Mia Törnbloms ord i minnet.. och insåg att jag hade gjort det jag kunnat just då.. och det är inte jag som är rekryteringsansvarig, så jag kan bara jobba utifrån det förutsättningar som finns i programmet..

Vi hade också finbesök.. högstechefen var hit.. han sa att vi gör ett bra jobb.. Tack, sa jag men det är inte hållbart när vi knappt hinner lägga in faxbeställngarna för 2 inlinjer är för lite eftersom vi inte får någon tid att ringa ut.. och att vi inte har någon extrapersonal att ringa då någon av oss måste vara borta.. förstående var han o så skulle ha ju träffa 2 tjejer idag.. o så fick bästa Vickan papper på att hon ska jobba 6 månader fr.o.m. måndag.. o det ger en helt anna trygghet till både henne och oss andra att vi vet hur det ligger till.. den sista veckorna har hon bara hört; ja, vi fortsätter väl så här tills vidare.. Yeck, säger jag till sånt.. Då är det bättre att få klart besked på en gång.. för alla parter.. för då vet Vickan vad som krävs av henne.. och vi vet vilka dagar hon kommer och jobbar..

När jag kom hem var jag in o sen åkte jag iväg.. o handlade.. o det vart helt fel.. jag skulle ju åkt iväg till Line dance-kursen.. för det är ju torsdag idag.. kom hem kvart över 6, plockade ur varorna från kassen o in i kylskåp.. hmm.. behöver städa det igen.. slog på TV:n o kollade text-nyheterna... o när man tittar på text-TV så står det vilken dag det är.. Tors stod det längs upp.. hmm.. jag var plötsligt på fel plats vid fel tidpunkt.. ja, det är sånt som händer.. och det var väl någon mening med det.. fast jag har varken tvättat, städat, diskat eller hissat ner vinterdäcken till bilen.. hmm.. börjar bli lite hög tid för det nu när STORMEN snart kommer.. istället sitter jag vid datorn samtidigt som jag lyssnar på The Magic of Spring.. en samling klassiska kompositörers verk samlade på en cd.. känslan som fångar mig är lekande och lätt.. liksom den i morse när jag tog en promenad till den morgonöppna butiken i bågen-huset.. några minusgrader var det o jag tror att solen var på väg upp bakom något hus långt borta.. löven som samlats på gatan prasslade underbart när jag gick där i min stillhet och längtade efter ett lypsyl.. o jag önskade att varenda gata skulle bli höstlövsfylld.. tänk så underbart lövprassel vi skulle få höra från bilar, cyklister och gående, ja alla som vistades ute skulle prassla lite för sig själva och varandra.. o tänk vilken vacker färg det skulle bli på gator och trottoarer av de frusna gyllengula björklöv..

Tyvärr blev varenda rast i obalans idag så någon flirt vart det inte tal om idag.. eller kanske ändå.. i morse gick han förbi 2 gånger.. o båda gångerna bidde det ögonkontakt som varade en evighet.. äschan då, det inbillar jag mig bara.. en sekund är ju ingen evighet.. för övrigt så har han, mig veterligt, aldrig tittat in till oss överhuvudtaget förut.. hmm.. det är lite gott att det pirrar i magen ibland.. det ger livet en livsviktig krydda.. och en massa leenden..

På bussen hem satte jag mig i ett säte längt bak och med stolar som var vända mot varandra.. först var jag själv, sen kom det en mamma med sin 5-6-åriga dotter.. dottern pratade svenska med sin mamma och mamman svarade på persiska (tror jag).. när de log mot varandra så smittade deras leenden av sig på mig.. de var lekfulla och vackra som en målning.. en bild att bevara i minnet..

.. till tråkiga brev skrev jag en liten hälsning till en namne.. eller det var inte bara en hälsning utan det var nog mer en omtanke.. och idag fick jag än mer omtanke tillbaka.. och det värmer mig att det är gott med henne..

Lite oförstående är jag.. när jag växte upp så jag inga namnar.. hmm.. kanske var det så att jag hade både skygglappar och solglasögon på mig.. eller kanske var det så att det namnet jag fick var en halvkompromiss mellan mor och mormor.. för mor vågade inte sätta sig upp mot mormor mer än halvhjärtat.. så därför kapade hon det namnet mormor ville ge mig och jag fick halva bakdelen av det namnet.. På något sätt kändes det som att jag hamnade mitt i en konflikt.. eller var det bara ett barns fantasier.. men barns fantasier ska man inte negligera, för någonstans där inne finns en känsla som sällan är falsk.. inbillar jag mig..

Idag har jag träffat på underbara namnar.. omtänksamma och eftertänkande.. med glimten i göat och hjärtat på rätta stället.. lika funderande, självgående och lena som jaget..

Och änteligen känns det som att jag är Jag! Och det är jag glad för..

Ibland är livet allt bra underbart..

.. försvann i samma stund tangenterna trycktes ner.. eller rättare sagt, det lät som att de smektes av Peter Jablonski och Rebecca Goncalves-Barhams fingrar..  Först fick vi njuta av Sonat för fyra händer i D-Dur som W A Mozart skrev endast 14 år gammal.. Den var i 3 satser.. hmm.. sa mig inte speciellt mycket, novis som jag är.. har ju aldrig varit på en klassisk livekonsert.. o det var flera med mig som hade noll koll på vett & etikett när det gäller såna saker.. några började applådera första gången det blev tyst (alltså mellan 2 satser).. o visst hängde jag på.. men då muttrade en gammal man som jag satt bredvid; hrmpf, nu ska man inte applådera.. i andra satspausen satt jag blick stilla o sneglade på mannen.. ingen reaktion alls från han så jag var glad att jag hört han mutter.. Sen när tredje tystnaden kom så sa han barskt att nU är det dags att applådera.. o då tog både han o jag i för kung och fosterland..

Sen spelade Peter Scherzo nr 1, h-moll av F Chopin.. uppriktigt sagt så hamnade jag någonstans strax under taket.. o efter det spelade han 2 stycken tillsammans med Rebecca igen.. o så blev det ett extranummer också..

Mannen bredvid mig sa att det var en njutning att lyssna på dessa 2 pianokonstnärer, speciellt när ett så svårt stycke som Chopins spelades.. Jag kunde inte annat än hålla med honom,, att det var en njutning alltså,, svårigheterna i spelandet hade jag ingen aning om.. Jag är tacksam att jag fick platsen bredvid den mannen för det gjorde att jag fick lära mig lite vett & etikett i konsertsalen.. men det kan ju inte vara fel att applådera när det blir tyst för att visa sin uppskattning.. fast tystnaden hade nog varit en underbar tystnad.. o förresten så såg jag att både Peter och Rebecca log och uppskattade applåderna för båda 2 log..

När man åker på hundutställning o köper ett program så brukar det finnas en sida; Så här går det till på utställning, med förklaringar om de olika klasserna o vilka pris hundarna kan få.. jag tror jag ska föreslå nåt liknande till Norrlandsoperans program.. som exempelvis; Applåderar gör man när pianisten reser sig från pianopallen.. men då får man applådera så mycket man vill.. om pianisten däremot ramlar av pallen bör man ropa på hjälp.. det är inte rekommendabelt att springa fram o ge munmotmunhjälpen eftersom det då skulle kunna bli kaos på scen o flygeln skulle, i värsta fall, kunna skadas..

När jag köpte biljetten så hade jag ingen aning om vem Peter Jablonski var.. jag kände bara att jag ville njuta lite musik.. i programmet står det att han 1994 utsågs till Årets Svensk i Världen.. på samma lista finns även Ingvar Kamprad, Astrid Lindgren samt Sonia och Lennart Bernadotte.. 2005 fick han ur konungens hand motta en av de förnämaste kungliga medaljerna, "Litteris et Artibus", för ett långt och förtjänstfullt liv i konstens och kulturens förtjänst.

Jösta amalia vad jag har lärt mig mycket idag.. på bara några timmar.. o det var inte ett dugg farligt att, som novis, gå på norrlandsoperan.. tror bestämt att jag ska köpa fler biljetter dit..