.. har nog också rätt emellanåt.. har vart förlovad 2 gånger.. men det var lääänge sedan..

Första gången var med en skorpion.. det funkade inte alls.. Förstår inte varför vi alls tänkte tanken på ringar.. Fast nu ljuger jag nog lite för mig själv.. för då visste jag inte vad det var att lyssna på vad magen sa.. men förlovningen vart, TackoLov, väldigt kortvarig..
Har alldeles för mycket olika intressen för att kärleken ska trivas. Någon större framgång har du nog inte tillsammans med en skorpion. Stjärnorna tror att er kärlek är alldeles för kortvarig för att få fart till en varaktig förbindelse. Som tillfällig kärlek kan det passa men inte för längden.

Andra förlovningen blev med en oxe.. också på -80-talet.. att det förhållandet alls blev berodde på mina egna rädslor.. val som jag, idag, ångrar litegrann att jag gjorde.. en kväll då för länge sedan såg ett par sköna ögon rätt in i mina och frågade vad Jag ville.. och Då, en gång för länge sedan, var viljan och orden oense, men orden vann eftersom det var så jag trodde att man skulle vara..
Intellektuellt oliktänkande kombination. Visst kan du finna spänning med en oxe, men inte är det den attraktion du möter här, som du hoppats på. Nej, ni är för tröga tillsammans, det tänder inte riktigt och kärleken kan komma på avvägar mellan er två. Vänskap kan däremot vara bra, men bara vänskap.

Just den oxen är en människa som jag känner att jag kan vända mig till och förtroende som jag ger tas emot med respekt.. ibland ringer vi varandra och det har hänt vi setts när jag vart ner till hans hemtrakter.. Han är gift med en jätterar tjej och de har både barn och hund.. För allt vad mitt hjärta är värt så önskar jag dem lycka som räcker resten av livet!

Skorpionen däremot är ett passerat kapitel sedan länge! Ryser när jag tänker på honom.. Inte för att han var skorpion utan för att han hade sidor som ibland inte alls var av den vänliga sorten..

Undrar vad som hände med de sköna ögonen.. Jag hoppas och önskar att hon fick ett gott liv!

.. på tok för länge igårkväll så i morse ville jag helst ligga kvar i sängen.. somna om ett par timmar.. resultatet från gårdagens läsning gjorde att det kändes som att blodet hade bytts ut till sirap.. och jag rörde mig som om jaget var ett segt gammalt tuggummi.. Men Tack vare en massa leenden o skratt har dagen gått som smort..

På lunchen satt jag o åt med S.. hon berättade om hennes o barnens resa till Kina.. mest om resan dit.. den var spännade och orolig.. jag kände hur jag levde mig in i hennes berättelse och både mitt kroppsspråk och ansiktsuttryck visade nog det.. S har en närvaro när hon berättar som tar tag i mig.. och det hon säger känns som att det kommer ända inifrån..

Har funderat lite över vilka människor som känns närvarande och vilka som är någon annastans.. alltså som jag känner det.. Kanske beror det på hur djupt människorna andas.. om de hinner ta några andetag mellan orden.. Har det att göra med om de gör små pauser för att hämta orden som ligger långt där inne..
Har det här med att man säger att man känner sig på samma våglängde som någon.. att göra med hur man andas.. att man låter pauserna få vara pauser utan att avbryta den andre..

Andetagsdjupen kan variera.. är man, Jag, stressad så får jag en helt annan syretillförsel..o våglängden har inte den minsta aning om vartåt det lutar.. och då är det inte konstigt om tryggheten far all världens väg.. hmm.. undrar hur många olika våglängder det finns.. fast det spelar ingen roll.. det är gott att olikheterna finns..

Trots tröttheten så känner jag att jag har energi.. kanske tack vare att jag valde göra det Jag ville under semestern.. men jag ska försöka vara varsam med den.. för oavsett vad fysikerna säger så är i alla fall min energi begränsad.. och i kväll ska jag bara läsa ett par sidor i boken.. sen är den slut..